Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALF NYMAN
svårighet med att i egna och andras
ögon axla den myndighet och
hög-vördighet, domarekallet krävde.
Framförallt kände han sig
besvärad av att under
domstolsförhandlingarna se framför sig raden av
äldre, betänksamma, skäggiga
nämndemän. Sedan han själv
däremot skyndsammast anlagt
helskägg, vari han under vittnesmålen
kunde tankfullt treva med
fingrarna, steg "prestigen" avsevärt och
avdömde han också enligt egen
uppfattning bättre domar.
Suggestionen återverkade på honom själv.
Men även om således de
egentliga chefs- och
ledaregenskaperna icke kunna "testmässigt"
åtkonmias medelst de psykologiska
laboratoriernas gängse metoder, så
är det fullkomligt och väl möjligt
att med deras tillhjälp bestämma
och gradera förekomsten av vissa
allmänna intelligens- och
omdömesfaktorer, varförutan inga
ledare, politiska eller andra, borde få
fungera som sådana. Redan detta
att vinna kontroller mot alltför
ointelligenta ledare och
grupprepresentanter vore en offentlig
angelägenhet av vikt, hur hårt det än
skulle stöta åtskilliga för huvudet.
Ty, för att här närmast tänka på
det politiska livet: innebure det ej
ett besvärande intrång i den
allmänna rösträtten att icke få sända
till riksdagen en folkrepresentant,
oberoende av varje hänsyn till
hans allmänna intelligensodling
och uppfattningsgåva ? Ja, bör man
icke ha självskriven rätt att till sitt
politiska ombud kora en person,
hur kort om huvudet han än vore
— därest han blott annars ägde
sina valmäns förtroende ocli i
kamrar och utskott voterade strängt
efter deras önskningar? I varje fall
har man den rätten nu, och
antagligen ämnar man icke låta avhända
sig den godvilligt, allenast därför
att herrar intelligensmätare och
"testingeniörer" numera anse sig
kunna siffermässigt uttrycka vars
och ens intellektuella kapacitet.
Och — från de korades sida: hur
många av dem, från
partihövdingarna och nedåt, skulle självmant
underkasta sig dylika prov, även
om de endast i ångestdrömmens
form ålades dem? Skulle icke blotta
anspelningen i sådan riktning
förnimmas som en dödlig
förnärmel-se? Komme icke de valda att med
stolt förtrytelse burra upp
bröstfjädrarna likt kalkontuppar och
hänvisa till det utmärkta
förtroende de, envar inom sin valkrets,
åtnjuta? Säkerligen. Man minnes det
märkliga rådmansvalet i Tälje och
de förnumstiga ord, Carl Mikaël
Bellman lade i den nykorade
suggans mun:
"Jo, sad’ suggan, jag har så bedrivit,
att jag rådman blivit
här i denna sta’n ..."
Man erinrar sig likaledes, huru
skalden i ett överdåd av grotesk
inbillning låter henne slå sig ned
bredvid rättens præses och icke
låta sig bekomma av vare sig
mummel eller blickar. Säkert har hon
själsfränder ganska högt upp på
samhällsstegen.
Från de valdes sida vore följakt-
ig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
