- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1942. Årgång VII /
257

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMMENTARER

bund med den för dessa så föga
befryn-dande stora proletärdiktaturen. Vore det
mera orimligt om kristendom och profan
humanism kämpande på en gemensam
front eller kanske hellre en gemensam
kamp på var sin front emot den
gemensamma fienden? Men då kan ju inte den
ena parten framhärda i sin för den andra
parten kränkande försäkran, att den
grund man själv står på är den enda
säkra medan den andras grund förklaras
ohållbar."

Ska filmtrusterna få monopol på
statsunderstödd film?

frågar Olle Wedholrn i Folkparkernas
tidskrift Scen och Salong i en kritisk
granskning av filmsakkunnigas
utredning.

Flertalet av landets biografer ägas av
ett relativt litet antal bolag och
utvecklingen visar en stegrad tendens till
sammanslagning av smärre biografföretag till
större, enhetligt ledda biografkedjor.
Biografägarna ha delats i två kategorier,
å ena sidan de stora biografkedjorna,
som ha tillgång till egen produktion, å
andra sidan fria företagare som inte ha
någon sådan. Vad detta har för
konsekvenser beträffande distributionen och
fördelningen av filmprogrammen är inte
så svårt att begripa. Hur kommer det nu
att gå om staten anslår medel till
kulturellt betydande filmproduktion? Hur har
man tänkt gardera sig mot den troliga
följden, att statsunderstödet i första hand
kommer filmtrusterna tillgodo och de
s. k. fria biograferna får klara sig bäst
de kan?, undrar artikelförfattaren och
konstaterar, att man tydligen inte tänkt
alis. Omkring en tredjedel av landets
biografägare utgöras av folket
husföreningar, nykterhets- och andra
organisationer. De står utanför trusterna.

Inom folkbildningsarbetet har i stort
sett intresset varit mycket ringa då det
gällt filmfrågor. Det är först under de
senaste två-tre åren ABF:s
stockholmsavdelning har lagt upp
föreläsningskurser i ämnet och intresset börjar nu så

smått sprida sig utåt landet. Hittills
har den stora filmpubliken i stort sett
bara gapat och tagit emot vad som
stoppats i den. En och annan gång har det
blåst upp en storm kring någon särskilt
undermålig film — vi har gruffet om
"Pensionat Paradiset" i friskt minne —
men några direkta aktioner från
publikens sida för att få ett ord med i laget
när det gällt filmutvecklingen har det
knappast varit tal om. Man kan
visserligen peka på Filmo och Folkbiograferna,
folkrörelsernas egna inspelningsföretag,
men det har hittills varit fråga om
undervisande eller agiterande
kortfilmsproduktion, som inte haft nämnvärt inflytande
på filmbranschen i övrigt.

De senaste besluten från
filmköpmännens sida — förbud mot nedkopiering av
svensk spelfilm och av amerikansk först
efter fem år från premiären räknat,
nyetableringsavtalet, som avser att
kontrollera tillkomsten av nya biografer, etc. -—
är rent affärsmässiga transaktioner,
avsedda att än mer effektivt mota in dem
som ska betala fiolerna — publiken — i
fållorna. Medan publiken under nio års
tid genom Riksteatern har haft möjlighet
att påverka svensk teater — hur
omdömet om RPO nu än må vara -— har
den stått fullkomligt främmande för
dylika intressen när det gäller film. Det
är på tiden att vi ägnar den frågan vår
uppmärksamhet. De senaste åtgärderna
från filmhandlarnas sida jämte de
övervägda statssubventionerna till
filminspelning inbjuda folkrörelserna till en mera
närgången granskning av det ekonomiska
spelet bakom filmens skuggkulisser. Ska
medborgarna betala inte bara för den
film de får se utan också till film, som
de kanske aldrig blir i tillfälle att se, så
ska de också ta reda på vad det är fråga
om. Hittills är det som sagt
huvudsakligen ABF som ägnat filmen såsom
studieämne någon uppmärksamhet. Den
studieplan ABF utgivit i ämnet jämte det
avsnitt av ABF:s nya studiehandbok
"Aktuella samhällsfrågor", som handlar om
film, bör kunna utnyttjas även av de
övriga förbunden.

257

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:33:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folklig/1942/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free