Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orientaliskt uppfostringssystem
och modernt bildningsväsen
i Egypten
Av Paul Ölberg
Sedan två årtionden tillbaka
försiggår i Nillandet en modern
genombrottsprocess inom
folkskolbildningen och
undervisningsväsendet i gemen. Denna process är ännu
inte fullbordad men har redan
skapat en solid grundval för det
moderna uppfostringssystemet, som är
starkt på frammarsch. Först efter
det England (1922) proklamerat
landets oavhängighet kunde
skolväsendets omdaning efter
europeiska principer påbörjas. Den
egentliga systematiska skolreformen
antogs först år 1925. Ända tills in i
de första årtiondena av vårt
århundrade stod folkbildningen i
Egypten på en skrämmande låg
nivå. Mot slutet av första världskriget
räknade man inte mindre än 92
procent manliga och 99,7 procent
kvinnliga analfabeter. Men redan några
år efter oavhängigheten
förbättrades tillståndet någorlunda.
Egyptierns naturliga bildningstörst fann
mer och mer tillfredsställelse. Detta
till trots var ännu fem år efter
oavhängighetsförklaringen procenten
icke läs- och skrivkunniga mycket
stor. Enligt folkräkningen år 1927
var antalet läs- och skrivkunniga
män blott 20 procent av
befolkningen — bland kvinnorna var
procenttalet blott 4. Av ungdomar i åldern
5 till 19 år besökte blott 26 procent
manliga och 8 procent av den
kvinnliga befolkningen skolor. Särskilt
tröstlösa voro förhållandena i detta
avseende i provinsen i jämförelse
med vad storstäderna kunde
uppvisa: i Kairo kunde 43 procent av
den manliga och 20 procent av den
kvinnliga befolkningen läsa och
skriva; 57 procent av den manliga
och 30 procent av den kvinnliga
befolkningen besökte skolor i åldern
från 5 till 19 år; däremot räknade
man i provinsen Gerga icke mindre
än 89 procent analfabeter bland den
manliga befolkningen och 99
procent bland den kvinnliga; i denna
provins gick blott 17 procent av den
manliga och 4 procent av den
kvinnliga befolkningen i åldern från 5 till
19 år i skola. Att detta tillstånd i hög
grad hämmat landets utveckling
behöver knappast särskilt
understrykas.
Införandet av allmän
folkskolebildning liksom ett modernt upp-
258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
