Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRY PETER MATT III S
bilder från danskt liv på 80-talet,
kulturliv från olika synpunkter. Den handlar
om en högst moralisk kärlek och om en
praktfull häst som misshandlas i
"kulturen", dressyren. Symboliken, knappast
medveten för diktaren, går stick i stäv
mot förkunnelsen —■ från nutida sätt att
se. Hästen dog — och Gjellerup hamnade
sedermera med kropp och själ i den
tyska museumsidealismen. Det är nästan
överraskande vilken stil och kraft den
gamla boken ändå har.
En idealistisk kärlekssaga är tidsenligt
inlagd i den beskt satiriska romanen
"Nutidsbilleder" av Vilh. Topsöe, en bok
från 1870-talet. Författaren var
konservativ redaktör och en motståndare till det
radikal-demokratiska genombrottets
diktare, men denna bok är social på sitt sätt
och ger en försmak av Henrik
Pontoppi-dans stränga samhällskritik. I
skildringarna från det politiska Köpenhamn,
riksdagsintrigerna och partiledarnas
maktspel, visar Topsöe mästerprov på en
realism som både förut och senare har
varit danskarnas styrka: den konkreta
satiren med humoristisk spets, den
träffsäkra kritiken som leker muntert och slår
friskt. I sin vardagligt klara och rörliga
stil verkar berättelsen lika levande, som
den kruserliga "högrestånds"-kärleken
verkar uppstoppad påfågel.
Hans Egede Schack (1820—59) skrev
en enda bok, romanen "Fantasterne",
men denna tillhör de främsta i den
danska prosadiktningen från alla tider.
Den är ett markant utslag av en realism
som aldrig förnekar sig hos de djupaste
diktarna i Danmark, och den skildrar en
typ som kan kallas nationell i hög grad,
angriper samtidigt men i stillhet en tid
som behärskas av den typens lyten. Som
roman är den en föregångare för många,
så levande som den tecknar tre unga
mäns utveckling och uppväxt, deras öden
i sin samtids verklighet, deras drömmar
som ständigt bedrar dem. I en romantisk
och förkonstlad tidsålder — också
politiskt fantasiförgiftad —• tecknar den
fantasteriet som en sjukdom som ödelägger
personligheten på olika vis. Den utgår
inte från den eller den psykologiska
teorin, men den går tillbaka på den unge
diktarens fina psykologiska känslighet
och människokunskap. Den är allvarlig,
till och med mörk, men ändå på det
leende och varma sättet, intim i sin syn på
människor, mjuk i teckningen, oändligt
fängslande i skildringen av de människor
och den nationalliberala epok som måste
uppleva det svåra nederlaget 1864, sju år
efter att den varnande boken hade
utkommit.
En tidsskildring på sitt sätt är den
satiriska äventyrs- och kärleksromanen
"Ravnen" (korpen) av M. A.
Goldschmidt, den "rabulistiske"
tidningsmannen som genom sina tidskrifter, framför
allt "Corsaren", blev en pionjär bland
danska publicister. Han hade en
skicklig penna och hans underfundiga
romankonst firade triumfer i denna bok. Det
är klar och levande människoskildring,
social realism och dunkelt filosoferande
mystik — allt på ett spännande vis.
Tiden var en ekonomisk och social
brytningstid; en stor folkklass, bönderna,
arbetade sig fram i samhället, och det lägre
borgerskapet utvecklade en
företagsamhet som tog andan ifrån den härskande
adeln — tiden omkring 1850, då tre korta
krig hade lyckligt utkämpats mot
tyskarna i Holstein. Den innehöll ju mycket
mer än Goldschmidt kunde hinna med
att teckna, vare sig med realism eller
mystisk symbolik, men boken framvisar
åtskilligt av det som fantasteriet sedan
byggde luftslott på.
11. C. Andersen, sagodiktaren, skrev
romaner som med orätt har kommit i
skuggan för sagorna. En av dem var "De to
baronesser", från år 1848, berättelsen om
människor på Danmarks kuster och öar,
sådana som diktaren hade sett dem på
resor under 1830-talet. För första gången
steg naturen på den danska
nordsjökusten fram i litteraturen, sedan skulle detta
bli ett av romandiktningens mest
populära landskap. När sagodiktaren
framställde det fick det en allvarligt lekande
272
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
