Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIT TERA TURSPEGEL
lett honom fram till den klara insikten
att det samlade erfarenhetsmaterialet
nödvändiggör en omvärdering av gängse
synpunkter på krig och segerfreder.
De germanska folkvandringarna
skiljer sig från senare krigiska händelser i
Europa genom att de var en verklig
kamp för tillvaron av hela folk som
bosatte sig i de erövrade områdena och
därigenom skapade ett nytt Europa. Nya
tidens kraftmätningar har däremot varit
kamp för makten eller maktbetonande
intressen. I sin redogörelse för de
europeiska krigens och fredsslutens historia
ägnar förf. den största uppmärksamhet
àt vad han kallar "den okända faktorn",
alltså den frihetskänsla som med
stigande civilisation blivit en allt
betydelsefullare realitet. Tragiken har varit att
statsmän och militärer aldrig tagit
nämnvärd hänsyn till denna realitet, allra
minst vid fredssluten. Trampas denna
frihetskänsla under fötterna genom
exempelvis förödmjukande
fredsbestämmelser, kan ingen fred och enhet skapas —
insikten härom torde inte minst stå klar
för den generation som sett resultaten av
Versaillesfreden. Förf:s krigshistoriska
översikt mynnar ut i ett starkt
understrykande av denna folkpsykologiska faktors
betydelse, en faktor som skiljer
européens karaktär från österländsk passivitet
och fatalism. "Västerlänningen vill själv
forma sitt öde. Hela den västerländska
kulturen står och faller därmed."
Det pågående kriget kan bedömas från
fvra huvudsynpunkter: utbredningen i
rummet, de stora människooffren, den
stora förstörelsen och de psykologiska
verkningarna.
Från den förstnämnda synpunkten får
förf. tillfälle att ge en utomordentlig
framställning av det europeiska krigets
utvidgning till ett världskrig och de
faktorer som medverkat härtill, både
politiska och tekniskt ekonomiska.
Världshandeln leder automatiskt till en kamp
om vägarna för tillförseln över de
stora haven, vilka kommit in i krigszonen
mer än någonsin genom utvecklingen av
flygvapnet och u-båtsvapnet. Baserna har
fått ökad betydelse och konkurrensen om
dem har skärpts. Den politiska aspekten
framträdde redan på ett tidigt stadium
genom uppfattningen att hela världen var
hotad av den tyska maktutvecklingen, en
uppfattning som fick ytterligare näring
genom den tyska expansionen i Europa.
För den amerikanska opinionen blev
detta allt hotfullare perspektiv, särskilt när
de betraktades i samband med det
moderna flygets möjligheter. Den moderna
offensiva krigföringen känner alltid sina
resultat hotade och måste oavlåtligt
utvidga sina aktioner, den kan inte stanna.
"Detta är det nutida erövringskrigets
crux: de strategiska kravens gränslöshet
och förmågans minskning med
avståndet." Krigets utbredning till hela världen
ställer emellertid problemet om krig eller
fred på sin spets. Trots allt är vårt
jordklots olika delar beroende av varandra,
det är inte bara i Amerika som
isolationismen visar sin otillräcklighet. Förf.
drar också slutsatsen: "Numera stå
människorna inför valet mellan fred och
samordning världen runt eller krig
världen runt. Ett tredje gives icke."
Många förhållanden bidrar till att
"dö-dandets roll i kriget" blivit allt större.
Civilbefolkningen har kommit in i
krigszonen på ett sätt som aldrig tidigare. Den
totalitära ideologins överskattning av
staten på individens bekostnad ger
moraliskt försvar för dödshantverket. Ett
modernt krig är dessutom i hög grad ett
nötnings- och uthållighetskrig med
oerhörda krav på nya och åter nya soldater.
I det sammanhanget varnar förf. för den
vanliga benägenheten att överskatta
enstaka sensationella krigshändelsers
betydelse. Krigspotentialens betydelse är
större än någonsin. "Frågan blir där till slut
inte vem som vinner de flesta
slagfältssegrarna utan vem som efter dem ännu
förfogar över den största delen av dessa
tillgångar." Vid det praktiska
bedömandet av denna fråga påpekar förf. att
Amerika är en väsentligen obrukad
faktor av sådan betydelse att den dominerar
vid en betraktelse på lång sikt.
Avsnittet om förstörelsens roll i kriget
pekar bl. a. på effekten av
"arbetskraftens förstöring", alltså det förhål-
279
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
