Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR HIRDMAN
tidsandan blir präglad av krigisk
brutalitet, maktdyrkan och pervers
förintelsedrift måste vi resa en
andlig frontlinje mot den. På den
fronten finnes det plats för "idealister
i alla läger".
Den som skriver dessa rader
önskar en sådan samling och en
sådan kampgemenskap lika ivrigt
som Manfred Björkquist och hans
fränder i den kristna kyrkans läger.
Det har dock synts mig en sak av
största vikt för att stärka fronten.
Idealisten i det ena lägret må
betrakta stridskamraten i det andra
lägret som jämlike, jämlike både
som stridsman och som människa.
Den ene må icke säga: "Utan att I
alla anamma min tro, är den strid
vi gemensamt strida ändock lönlös.
Ty endast den grund som min tro
utgör är den enda som håller att
bygga ett fullt människovärdigt liv
uppå."
Den kristne och den profane
humanisten må tala till och om
varandra som jämlikar i denna strid.
Den ene må ej betrakta den andre
som sekunda människa. Manfred
Björkquist synes dela den åsikten.
Professor Lindblom likaledes, enligt
hans framställning i samlingsverket
"Tidsspegel". Den gamle vise i den
profana humanismens läger, Hans
Larsson, uttalar samma mening i
det Alf Ahlberg tillägnade
samlingsverket, "Beligion, humanism ocli
morgondagens värld". Får denna
mening göra sig gällande komma vi
också att få en måttfullare och
mera tolerant ton i idédebatten, som
inte bör skada enheten i kampen
mot det för oss alla gemensamma
onda.
Det andra ordet från Manfred
Björkquist lydde:
"Biklnings-arbetet måste vara dialektiskt".
Också detta är ett ord för dagen, för
vår tid. Bildningsarbetet bör lia som
regel att gå emot tidsandan, att
ställa sig kritiskt till meningen för
dagen, till sista skriket och den
härskande moderiktningen på idéernas,
salutorg.
I tider av passivitet och dådlöshet
må uppfostran inriktas på aktivitet
och dådlust. Ett tänkt fall för vår
tids Europa! I tider av rolöst jäkt
och dyrkan av yttre effektivitet må
vårt bildningsarbetc leda oss till
stillhet och inre samling; mot en
överdriven individualism måste
ge-mensamhetslivets värden fostras
fram, mot en
personlighetsförnekande kollektivism må det sätta en
stark personlighetsbildning, mot en
nivellerande internationalism måste
sättas en fostran till sunt
national-medvetande, mot en bornerad
nationalism måste sättas en fostran
till världsmedborgarskap.
I den dialektik, som dagens läge
kräver gäller det dock att inte
hamna i en blott och bart
anti-inställ-ning till tidens andemakter.
Bildningsarbetet måste ge det positiva
själsinnehåll, som räddar
människorna från att mot den ena
förne-kelsen sätta en annan. Det är dylika
erinringar som författaren till
Humanismens idé även ansett sig böra
göra vid reflexioner kring vårt bild-
288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
