- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1942. Årgång VII /
308

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERBERT CONNOR

seringen. Ty endast en genomtänkt
frasering av de olika samtidigt klingande
melodierna förmår ge åhöraren ett klart
begrepp om kompositionen.

Vi antar alltså, att vi vill instudera ett
typiskt 1700-tals-program för
stråkensemble, ett program, som skall ge
publiken en bild av denna tids speciella
musikglädje och musikstil. Först tittar
vi i våra kataloger för att få fatt på ett
riktigt pompöst inledningsstycke.
Händels "Festmusik" i B-dur (Kallmeyer)
men även en av Corellis "Tolv concerti
grossi" (Peters) med sin breda episka
stil och sin festliga patos skulle lämpa
sig bra. Efter detta stycke måste vi
hämta oss lite från det högtidliga och
väljer då engelsmannen Henry Purcells
"Fantasi för stråkinstrument" (häfte 2,
Nagel), en lätt och lekande sak. Sedan
behöver vi något som är rytmiskt
medryckande och suggestivt. Vi tar kanske
en av Händels "Tolv marscher för
stråkorkester" (Nagel). Som omväxling
väljer vi sedan en sonat i d-moll av Johann
Sebastian Bach för piano, två violiner
och en violoncell (Nagel), ett härligt,
djupsinnigt verk, fullt av geniala infall.
Därefter behöver vi återigen någon
lättare kost. Vi beslutar oss för en "Lustig
suite" i C-dur av G. Ph. Telemann,
Bachs berömda samtida, som kunde
skriva i världens alla stilar och rytmer.
Och så avslutar vi programmet med
klassikens båda stora mästare Haydn och
Mozart. Här har vi mycket att välja på.
Av Haydn ville jag helst föreslå ett
förtjusande "Divertimento" i Ess-dur
(Nagel) eller ett av de sex lätta "Wiener
Trios" (Kallmeyer). Av Mozart slutligen
kan vi ta några av de hos Kallmeyer
utkomna karakteristiska "Tyska danser
och menuetter" eller en av hans
"Serenader" (samma förlag). Om vi vill vara
riktiga finsmakare och bjuda den stränga
herr kritikern på en läcker nyhet, så
kan vi också välja en av Mozarts
nyupptäckta konserter för piano och
stråkorkester (Schött), som han skrivit efter

sonater av Joh. Christof Bach.
Pianopartiet vid dessa konserter är
synnerligen lätt att utföra.

A ven i Sverige finns det en hel del
1700-tals musik, som är värd att spelas.
Jag nämnde förut Kraus och Agrell. Per
Lindfors i Radiotjänst är specialist på
denna musik, likaså direktor musices
Sven E. Svensson och docent Carl Allan
Moberg i Uppsala, varför det är bäst att
vända sig till dessa direkt, som är
livligt intresserade av musikcirklarnas
arbete och som säkert gärna kommer att
ge upplysning om alla hithörande
frågor. Vid Arvika Folkliga Musikskola
hade jag för några år sedan tillfälle att
höra en synnerligen vacker sinfoni av en
annan svensk 1700-tals-mästare med
namn Per Brandt. Angående materialet
till detta otryckta, mycket vackra och
typiskt nordiska verk, torde ävenledes
en hänvändelse till ovannämnda herrar
vara lämplig. Slutligen vill jag
omnämna, att det finns en samling lättare små
instrumentalstycken från alla länder
och stilepoker, en samling, som ingen
inusikcirkelledare skulle försumma att
skaffa. Den heter "Der Spielmann"
(spelmannen) och är utgiven av Fritz Jöde
på Kallineyer-förlaget.

I vilken omfattning en
musikcirkel-ledare kommer att intressera sig just
för den gamla musiken, beror
naturligtvis på hans personliga smak. Men ett
faktum är i alla fall, att först då man
sysslar med de gamla mästarna blir man
i stånd att ge en stråkensemble den
fasthet och klarhet i tonen, som är en
förutsättning för ett pietet- och stilfullt
återgivande av varje slags musik. Målet
är att komma ifrån den vidriga sötma,
som är utmärkande för så många
under-hållnings-orkestrars spelsätt och
programurval. När det gäller att uppnå
detta mål, så har just 1700-talets
kärnfriska och källklara musik en ofantligt
stor uppgift att fylla.

308

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:33:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folklig/1942/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free