Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIT TERA TURSPEGEL
Prof. Katz om gestaltpsyko’ogin.
DAVID KATZ: Gestaltpsykologi.
Kooperativa förbundets
förlag. 4:25.
De forskare som banade väg för den
moderna psykologin kom i de flesta fall
från naturvetenskaperna. De förde med
sig ett betraktelsesätt, som man kallat
atomistiskt efter dess utformning inom
kemin. Detta betraktelsesätt överfördes
till fysiologin där man förklarade
organismen som en summa av små
livsenheter, cellerna, och i den form av
psykologi som kallas reflexologi utformades
en lära som sa att organismen behärskas
av reflexapparater av konstant byggnad
med konstanta sätt att reagera mot
yttervärlden. Den atomistiska psykologins
lära om "de rena sinnesförnimmelserna"
sa att man upplever punkt för punkt
detsamma som det den lokala
sinnesretningen förmedlar. -— Men omkring 1910
kom i Tyskland några arbeten över
psykologiska specialföreteelser, vilka intog
en helt annan hållning till psykologin
överhuvud och hade en rakt motsatt
utgångspunkt mot den atomistiska: man
utgick från helheterna. I en mängd fall
påvisades det gamla betraktelsesättets
otillräcklighet eller felaktighet. Som
ge-staltpsykologiens första vetenskapliga
ansats räknas Wertheimers
undersökning av det s. k. phi-fenomenet (om man
ömsevis snabbt tänder och släcker två
lampor som står bredvid varann så
tycker man sig se en rörelse av ljuset, en
skenrörelse utan minsta motsvarighet i
den lokala retningen av ögat). Året
förut hade Katz publicerat den första
hel-hetsbetonade teorin för
synförnimmelser.
Någon vetenskaplig teori som restlöst
förklarar allt inom sitt fack finns det
ju inte, men en teori som förklarar
mycket och som håller långt kallar man
en fruktbar teori; gestaltpsykologin kan
då betecknas som den fruktbaraste bland
den moderna psykologins exakta
riktningar. Många tecken tyda på att
ge-stal (psykologin blir den
framtidspsykologi som hos oss närmast ska efterträda
psykoanalysen, förklarade Alf Nyman
1934 i en liten bok om Nya vägar inom
psykologin. Prof. Katz citerar det
instämmande i de kritiska anmärkningar
till gestaltpsykologin som han just
publicerat.
Inom hela utvecklingspsykologin är
den gestaltpsykologiska inställningen nu
den enda fruktbara. Djur-, barn- och
folkpsykologi kan förklaras blott med
en helhetsbetonad inställning. För sin-
nespsykologins del är det på synens och
hörselns område som de gestaltbildande
faktorerna är tydligast, men gestalter
finnas på alla sinnesområden — såsom
Katz påvisar. Genom en dynamisk
självreglering ordnar sig organismens helhet
efter sina inre behov och de yttre
betingelserna. Psykologiska problem som
Katz i sin granskning får anledning gå
in på blir sånär allt mellan instinktivt
val av föda och förståelsen av andra
människors själsliv (meningsfullhetens
problem): vilka företeelser som är
gestalter, gestaltlagarna, varseblivningen,
tänkandets psykologi, minnesfenomen,
vilja och känsla, medicinsk psykologi,
utvecklingspsykologi. Nymans bok var en
god inledning i gestaltpsykologin; Katz’
bok är en granskning som inte lämnar
några områden utan avseende. Sedan de
första vetenskapliga verken om känseln
och färgvärlden har hans största arbeten
utförts inom den jämförande psykologin
(barn- och djurpsykologi, en mycket
fruktbar behovspsykologisk teori), och
ban har därigenom ständigt varit
tvungen att ta ställning till gestaltpsykologins
förklaringar. Han är en synnerligen
samvetsgrann forskare, en långsamt
arbetande experimentalpsykolog; dessa kritiska
anmärkningar till gestaltpsykologin visar
hur imponerande mycket han hunnit
pröva och bilda sig ett säkert omdöme
om. Boken äger givetvis ett större värde
än bara som bidrag till att hålla
diskussionen om gestaltpsykologin i gång, som
det menas i förordet.
Emellertid måste man säga att
framställningen är rätt hård av Katz’ gedigna
kunskapsgestalter, innebörden ibland
även av enskilda satser svår att helt
förstå. Någon omgestaltning av sitt stoff
efter det populäras och allmänt
tillgängligas betingelser har han inte lyckats
åstadkomma. Men det är en bok för
studiecirkelledare.
— e.
Läkarvetenskapens framsteg.
1AGO GALDSTON: Medicinens
framsteg under de sista
hundra ären. Bonniers. Häft. 9: —
kr., inb. 12:—.
Om denna bok skriver professor
Henry E. Sigerist i ett förord bl. a.: "Den är
skriven i en värdig stil, vilken alltid är
fängslande och aldrig tröttande." Detta
är lindrigt sagt överord. Uttrycket må stå
för professor Sigerists och likasinnades
egen räkning. Mig har i alla fall boken
tröttat i hög grad. Men detta hindrar in-
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
