- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1942. Årgång VII /
323

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMMENTARER

Studiecirkeln fyrtio år.

I dessa dagar är del jämnt fyrtio år
sedan Oscar Olsson inom en
godtemplar-loge i Lund fick till stånd den
studiegrupp, som har blivit kallad den första
studiecirkeln. Fyrtioårsminnet har
beaktats av hela pressen och en kör av
lovordande röster har höjts till dess
hyllning. "Skaparen" själv har i en intervju
förklarat att han väntar sig en fortsatt
lång utveckling av denna studieform, så
att den kommer att rycka med sig hela
massan av vårt folk, i varje fall massan
av våra folkrörelsers medlemmar.

Bemärkelsedagen och
presskommentarerna föranleda att ett par synpunkter
här framföras.

Först må nämnas något om den
invändning mot själva fyrtioårsminnet,
som gjorts av den kände
folkbildnings-mannen Carl Landelius,
genombrottsmannen för ABF-avdelningen i
Stockholm. Han är ju även känd för sina
forskningar i arbetarrörelsens och
folkbildningens historia. Han har sålunda
gjort den främsta forskargärningen
rörande de svenska arbetarföreningarna
och bildningscirklarna. Landelius
ifrågasätter om det är rätt att kalla
studiegruppen i Lunda-logen av IOGT år 1902
för den första studiecirkeln. Det var
visserligen den första grupp, som fick dèt
namnet, men själva saken fanns förut
sedan lång tid, menar han, och nämner
flera exempel både från tiden före
bildningscirklarna på 1840-talet och tiden
mellan dessa och Oscar Olssons grupp av
år 1902.

Carl Landelius har naturligtvis rätt i
detta. Studiearbete i grupper bestående
av vuxna, icke akademiska medborgare,
som fritt och frivilligt slutit sig samman
för ändamålet, har förekommit i vårt

land långt före "den första
studiecirkeln". Vad är då det nya i denna
företeelse? Med vad rätt har den givits det
nämnda hedersnamnet?

Det torde förhålla sig på följande sätt.
Studiecirkel var en ny benämning på
något som hade funnits förr, fast inte på
alldeles samma sätt och inte inom fria,
självstyrda folkrörelser. Det helt nya var
sålunda, att folkrörelserna själva tog upp
denna form av studiearbete som en egen
angelägenhet, i övertygelsen om att
detta arbete i fria och frivilliga grupper
bland rörelsens medlemmar skulle
komma hela rörelsen och dess
programbestämda strävanden till godo. Det var
nykterhetsrörelsen som började med
gruppen i Lund 1902, arbetarrörelsen
följde efter, och i detta nu finnes ingen
folkrörelse i vårt land utan denna
studieform, erkänd och gynnad som en
rörelsens egen angelägenhet. Detta var det
helt nya.

"Något som funnits förr, fast inte på
alldeles samma sätt", sade vi nyss. Vad
var det som inte var på alldeles samma
sätt som förr? Det var följande. I detta
som blev kallat studiecirkel skulle
ledaren vara en av kamratkretsen, boken vara
det viktigaste bildningsmedlet och
samtalet om det lästa det viktigaste i
arbetssättet. Kamratskap och arbetsgemenskap
krävdes i samma grad.

Den som skriver dessa rader har i den
lilla skriften "Samtalets konst" sökt
teckna hur studiecirkeln under sin utveckling
och "expansion" kommit att bli en så
mångskiftande företeelse vad
arbetssättet beträffar, att det kan ifrågasättas om
inte namnet studiecirkel numera
användes slentrianmässigt för att beteckna
även sådana former av gruppstudier, som
inte ha mycket gemensamt med det som
var nytt år 1902. Naturligtvis lönar det
sig inte att tvista eller vara småaktig på
den punkten. Men så mycket bör nog i
detta sammanhang sägas, att det i nutida
svensk folkbildning växt fram andra
former ur studiecirkeln och vid sidan av
den, vilka former synas få ökad
betydelse.

323

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:17:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folklig/1942/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free