Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIT TERA TURSPEGEL
utvecklings- och bildningsroman av
betydande mått. Varje ny del har
ytterligare stärkt detta intryck.
Stellan Petreus är nu installerad som
utrikeskorrespondent i London. Hans
arbete för honom i nära kontakt med de
tillspetsade sociala och politiska
problemen vid denna tid, åren strax före det
första världskriget. Han gör det knappast
bekvämt för sig eller nöjer sig med den
helt utomstående observatörens roll.
Tvärtom upplever han vad man brukar
kalla tidens oro som ett högst personligt
problem, han försöker komma tillrätta
med sin egen inställning till det stora
skådespel han har framför sig i form av
parlamentariska motsättningar, strejker
och andra uttryck för arbetsmarknadens
bristande jämvikt, nationella
frigörelsesträvanden inom imperiet och groteska
klassmotsättningar inom dess moderland.
Våld eller icke-våld är ett problem som
ständigt dyker upp i dessa sammanhang.
Många förhållanden och många händelser
ger näring åt hans revolutionära
funderingar, men ytterst mynnar de alltid ut i
den direkt personliga frågan: skulle jag
själv kunna bruka våld? Problemet blir
inte lika enkelt när det reduceras från
en masspsykosens stämning till en
Strängt personlig angelägenhet.
Som två parallella linjer löper kärleken
och politiken, båda av djupt ingripande
betydelse för Stellan Petreus’ utveckling.
Härtill bidrar att föremålet för denna
kärlek har ett enkelriktat men starkt
politiskt patos. Hon är irländska och för
henne finns ingenting annat än Irlands
frigörelse, allt övrigt betraktar hon med
kall och hänsynslös illusionsfrihet.
Samtidigt är hon tillräckligt mycket engelska
för att kunna bedöma engelska
förhållanden betydligt nyktrare och mer
verklig-hetsbetonat än vad han kan. Hans
revolutionära patos och världsförbättrariver
stångar ofta av sig hornen mot hennes
kyliga förnuft. Samspelet mellan dessa
båda, både personligt och politiskt,
koncentrerar liksom i en brännpunkt
mycket av det väsentligaste och mest
allmängiltiga för varje människa som inte
kryper in i sitt eget skal och isolerar sig
från den värld som omger henne.
Man skulle kunna kalla dessa bådas
förhållande till varandra och till de
många problem som tränger på utifrån,
för en historia om mannens kärlek och
kvinnans verk. Det är nämligen hon som
upplever "verket", i detta fall den
irländska frigörelsekampen, som en
angelägenhet som kommer i konflikt med
kärleken till mannen. Man kan knappast
tänka sig en intensivare skildring av vad
en nationell frihetslidelse kan betyda för
ett folk som länge levat utan frihet,
t. o. m. för en representant som velat och
försökt frigöra sig från traditionen. Inte
minst på denna punkt har Stellan
Petreus’ upplevelser i London en starkt
aktuell accent.
Inom denna ram av kärlek och politik
får Gustaf Hellström plats för en rad
utomordentliga skildringar, vilka
emellertid aldrig kommer på avstånd från
den egentliga historien. Här finnes
ingenting löst påsmetat, allt hör naturligt och
organiskt samman. Det må sedan gälla
övertygande analyser av engelsk
mentalitet, skildringar av utlandssvenskens
längtan hem till det egna landet, den
överraskande utgången av ett viktigt
politiskt val, förhållandena och
människorna i Londons slumkvarter eller
tjusningen i att ge tappt och sjunka socialt. I
ett stort svep ger förf. en skildring av
betydelsefulla och karateristiska
händelser under en period som har åtskilligt
gemensamt med förspelet till det krig
som nu pågår.
S. G. S.
Ali världens berättare.
SIGFRID SIWERTZ: AU
världens berättare. Bonniers. Inb.
kr. 20:—.
Om denna bok skulle man kunna fatta
sig kort sålunda: Det är troligen den
volym bland de skönlitterära alstren i årets
julflod som ger bästa litterära valutan för
pengarna. Ett så kort och så pass
kategoriskt påstående måste dock i någon
mån motiveras. Även det kan ske kort.
Sigfrid Siwertz är ett gott smakråd, då
det gäller den förnämliga litteraturart
som heter noveller. Han har fått i
uppdrag att välja ut de trettio bästa ur hela
världslitteraturen. Svensk litteratur är
utesluten eftersom Johannes Edfelt gjort
ett urval ur denna genom volymen
"Svenska noveller i urval", som kom ut på
Bonniers i våras. (Även den volymen bör
varmt rekommenderas till de människor
som välja böcker för det litterära värdets
skull!) Siwertz har valt godtyckligt, d.v.s.
utan någon annan urvalsprincip än att
han tagit med det han själv tycker bäst
om. Allt måste rymmas inom 1.000 sidor.
Han har kommit upp till 958. Han har
fått med både de mest kända och
erkända, såsom Keller, Maupassant, Thomas
Mann, Anatole France, Maxim Gorki,
Stevenson och Huxley, som ock flera
okända såsom Lu Hsiin och en kinesisk
1600-talsnovell.
Många finsmakare ska sakna andra
bland de stora mästarna t. ex. Thomas
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
