Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIT TERA TURSPEGEL
holmsmiljö, där den inte ofarliga leken
hök och duva skapar konfliktämnena.
Förhållandet mellan man och kvinna
är naturligtvis också problemet i Alice
Lyttkens nya roman, som handlar om ett
modernt äktenskap, som går sönder bl.a.
av det skälet, att hustrun tidigare vinner
befordran i sitt arbete än mannen.
Boken är att betrakta som ett inlägg i
kvinnosaksdiskussionen, och den vill
bl. a. visa, att Gud var grym, när han
skapade kvinnan: "Han gjorde henne
predestinerad för syndafall — syndafall
i den bemärkelsen att hon i
knäböjan-de ställning underdånigt-slaviskt bjuder
mannen att äta av frukten från
kunskapens träd. Hon skulle i stället ha låtit
honom knäböjande tigga den av henne."
Så särskilt övertygande är nog inte Alice
Lyttkens i denna bok, men hon
debatterar med friskt temperament.
I Berit Spongs nya roman utspelas
händelserna inte som i de båda
föregående i modern tid utan under 1800-talet.
Miljön är heller inte Stockholm utan den
östgötska bygden, som ju författarinnan
behärskar som få. Det talas i boken bl.a.
om Geijers avfall, och i själva verket har
hela romanen blivit ett gediget verk om
ett betydelsefullt brytningsskede i det
svenska samhällets utveckling. Framför
allt lära vi känna det genom att följa
torparen Adel på Hultet och hans familj.
De äro som folk är mest, men de äro
karaktärer som man fäster sig vid och
tror på. Man tror också på romanens
övriga persongalleri, och man finner
snart under läsningen, att boken hör till
dem som äro lärorika utan att vara
tråkiga.
R.A.
En bagatell.
DAGMAR EDQVIST: Hjärtat
söker nödhamn. Albert Bonniers
förlag. 1942. Häft. kr. 9:—,
inb. kr. 11:50.
Titeln på denna roman låter en ju ana
att det är fråga om tillkrånglade
själstillstånd, d. v. s. erotiska konflikter. Det
ämnet upphör tydligen aldrig att vara
förströelselitteraturens början och slut,
mellan vilka punkter just ingenting
övrigt av intresse finns. En dosis romantik,
en dosis tragik, en dosis pikanteri
blandas och omröres väl före begagnandet.
Skall blandningen tilltala modern smak,
får den inte sakna den krydda som heter
abortproblemet. Satsas sedan ytterligare
en aning fantasi och förmåga att skriva
svenska, finns stora utsikter för en s. k.
litterär framgång. Vill det sig riktigt väl,
kan framgången krönas med den ära som
heter filminspelning.
Dagmar Edqvists sinne för vad den
populära smaken fordrar är väl
utvecklat. I denna roman förlägger hon t. ex.
handlingen till en lotsstation, där ju
åtskilligt kan inträffa under ett krig:
för-lisningar, räddningsexpeditioner och sist
men inte minst några tragiska och
romantiska flyktingar. Dessa reflexer från
krigets verklighet kontrasteras
verkningsfullt mot det vardagliga livets
enahanda, där de två huvudpersonerna,
lotsen och hans hustru, söker komma
tillrätta med sina problem. Eftersom
flyktingarna är av manligt kön, är det en
given sak att en av dem får göra tjänst
så att det kan bli vad man brukar kalla
ett triangeldrama.
Romanens personer saknar inte
alldeles mänskliga, fastän tämligen
onyanserade, drag. Trots att han är en skicklig
lots, råkar han ut för en kollision som
med ett slag stoppar de
karriärmöjligheter som hans utbildning berättigar
honom till. Man får en stark känsla av den
desillusion som får ett allt fastare grepp
om hans inre. Inte heller hon undgår
känning med livets bitterhet. När
barnens utbildning blir aktuell, måste hon
skiljas från dem eftersom bara staden
kan erbjuda lämplig skolgång. Fastän
hon varit den första att yrka på detta
arrangemang, blir det svårt för henne
att finna sig i dess praktiska
konsekvenser. På ömse håll förändras både hon
och han och kommer på avstånd från
varandra.
Naturligtvis finner de varandra igen
— efter en upplevelse som är nära att
kosta henne livet men som övertygar
honom om hennes känslor. Melodramatiska
effekter har behövts för att ställa till en
konflikt, melodramatiska effekter behövs
också för att ställa det hela tillrätta. Det
räcker nämligen inte med hans
besvikelser i arbetet och hennes saknad efter
barnen för att ge "förstöelse". Hon måste
också skaffa sig en historia tillsammans
med en av flyktingarna, en historia som
naturligtvis har till följd att familjen kan
vänta en liten gökunge i boet. Det enda
verkligt begripliga i boken är att
mannen finner tillvaron en aning trist.
Det märkliga med en roman som
denna är att den lämnar en totalt likgiltig,
trots att författarinnan så medvetet syftar
till en "spännande" handling.
Människoskildringen får aldrig något riktigt grepp
om ens intresse. Man står hela tiden på
avstånd från händelserna och
konflikterna. Man upplever inte liv utan bara
boksidor.
S. G. S.
347
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
