Print (PDF) - On this page / på denna sida - Bristen på psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här, såsom så ofta annars, råder en bestämd motsats mellan
svenskt lynne och danskt.
Dansken studerar hellre människor än naturen. Svensken
är alltid ointresserad för människostudium.’
Tänk oss, till exempel, en svensk pojke som sättes att
sköta en maskin. Efter fjorton dagar skall han ha hela
konstruktionen på sina fem fingrar och vara färdig att
själf uppfinna förbättringar. Råkar maskinen i olag på
något sätt, skall felet vara bra svårt, om inte pojken
till sist skall lyckas afhjälpa detsamma själf.
Sätt en dansk pojke till samma befattning. Han skall
snarast känna en viss motvilja mot sin maskin, och
näppeligen skall det falla honom in att ägna den något
mera ingående studium. Går maskinen sönder, står pojken
där handfallen och liknöjd och väntar blott på att den
skall ställas i ordning igen af någon yrkesman.
Men tänkom oss en svensk beväringspojke, som blir kalfaktor
hos sin löjtnant. När mötet är slut, skall han intet
annat intryck ha fått än att »löjtnanten är en dj-a hygglig
karl», eller också att »löjtnanten är en dj-a fähund». Om
hans lynne och egenskaper i öfrigt skall han ha en mycket
oredig föreställning.
Tag åter en dansk beväringspojke, som kommit i samma ställning.
Efter fjorton dagar skall han känna sin löjtnant utan och innan
-- hans goda sidor och i all synnerhet hans dåliga; och han skall
vara i full färd med att söka draga fördel så väl af de ena som
af de andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
