Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bristen på psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vill man göra sig reda för, huru det svenska folkets naturell
gifvit sig uttryck i kulturarbetet, så säger det sig själft,
att det är naturvetenskapen, som varit vår yppersta
valplats.
I fråga om den botaniska, zoologiska, geologiska, fysikaliska
och kemiska forskningen och de flesta öfriga grenar af naturens
studium, liksom i fråga om tekniska uppfinningar och geografiska forskningsresor, har vårt folk också lämnat så storartade bidrag,
att de öfverträffas blott af nationers, hvilka äro oss mångdubbelt
öfverlägsna i numerär.
Vi skulle blott önska, att icke botanister och geologer
m. fl. så alldeles öfverskyggade och undanträngde den humanistiska
forskningen som mer och mer börjar blifva händelsen i vårt land.
Allt förtryck och tyranni är af ondo, – inom kulturens och
vetenskapens värld ej mindre än inom politikens.
Vi vilja hoppas, att det är en tillfällighet, men från den
senaste tiden föreligga ett par indicier vittnande om att
möjligen forskningsdriften icke längre hos våra unga teknici
och naturvetenskapsmän är så lifaktig som förut under några
generationer varit händelsen. Inom tvenne den nyaste tidens
stora forskningsgebit: den trådlösa telegrafien och aviatiken,
ha svenska forskare icke spelat någon större roll, ej ens hållit
sig i nivå med de främste, utan först tämligen sent ryckt in i
ledet. När man erinrar sig vår roll inom telefonien, blir detta
faktum något nedslående. Men, såsom sagdt: detta kan ju vara en
tillfällighet, och det är ju omöjligt för ett så litet folk att
hinna till öfverallt.
Inom öfriga vetenskaper hafva svenskarna tvifvelsutan
lyckats bäst i samma mån som det varit möjligt att begagna
metoder, som ligga naturvetenskapen nära. I främsta rummet
torde detta gälla om språkforskningen, som därför också i
Sverige har förts längre fram än öfriga humaniora.
I någon mån gäller detta också filosofien, – nämligen för
så vidt det kosmologiska problemet angår. Här har svenskens
håg för öfverblickar och hel-syner, hans djärfva,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
