Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bristen på nationell instinkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I allt sitt arbete har en 1800-talets europé – utanför
Sverige – städse haft ett stöd i sitt folks nationalmedvetande,
en hjälp i sina landsmäns deltagande och sympati.
En 1800-talets svensk har oftast fått undvara båda.
Hvarje nationellt arbete har i andra länder haft ett afgjordt
stöd i den allmänna opinionen.
Huru har förhållandet varit i Sverige?
*
Äfven inom den svenska vetenskapen gör sig bristen på
nationell instinkt och nationell solidaritet på ett oförmånligt
sätt märkbar. Det ligger alltid en fördel uti att fortsätta en
forskning, som har en lång inhemsk tradition bakom sig: metoden
är funnen och pröfvad, erfarenheten ligger nära och är lätt
gripbar. Men detta tilltalar sällan det svenska lynnet. Man
väljer hellre <i>nya<i> ämnen, som ha kurs för dagen, i synnerhet i
främmande land.
Framställer en svensk vetenskapsman en ny teori, ställa
sig de svenska fackmännen i regeln tviflande. Man har ej
ens nog intresse för saken att närmare undersöka den. Man
fortfar helt enkelt att tvifla, så länge man lefver – eller
tills den nya teorien är erkänd i utlandet.
*
Vårt folk har många framstående egenskaper, som annars
plåga utmärka endast större folk: ridderlighet, storsinthet,
förmåga af stora öfverblickar och många andra. Allt smått,
all den futtighet, som icke kan undgås hos ett så litet folk
som vårt, har samlat sig på en punkt: i den svenska afunden.
Att afundsjukan fått växa och frodas så ohejdadt i Sverige,
beror nog till en stor del på saknaden af en lefvande
nationalkänsla. En sådan skulle i många fall hafva verkat
åtminstone såsom en motvikt – och gör så bland andra folk.
Hos oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:33:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/folklynn/0049.html
