Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Strödda iakttagelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Däremot skall man finna, att Danmark under århundraden
af svenskfientlig politik ytterst ofta gått till anfall
mot oss. Det är vår förtjänst, att dessa anfall i regeln
– misslyckats.
*
De skandinaviska folkens skötesynd är afunden. Svenskarna
afundas hvarandra, och norrmän och danskar afundas Sverige.
Att Sverige är det större och rikare landet och att vårt
folk har en ärorikare historia, detta är den yttersta och
outtömliga källan till våra frändefolks påtagliga afvoghet
emot oss.
*
Svensken är sorglös. En känd politiker yttrade en gång:
»stockholmaren skall aldrig tro, att det är allvar, förr
än de ryska kanonkulorna slå ned på Gustaf Adolfs torg».
Gäller detta nu Ryssland, huru mycket mera skall det
ej gälla Danmark och Norge!
Att få en svensk att tro, att Bohuslän och Jämtland ännu
leka norrmännen i hågen, och Skåne danskarna, – det är
naturligtvis alldeles omöjligt.
Och likväl är det så. En hvar, som haft tillfälle till
närmare bekantskap med våra grannfolk, vet det.
*
När en sak är förlorad, kastar svensken den ifrån sig,
glömmer den; han låter förlusten bli grundligare till
och med än som vore nödvändigt.
Dansken gör, såsom vanligt, tvärtom. Han håller fast
hvarje tumsbredd till det yttersta, han glömmer ingenting,
han är städse på vakt att få igen något af det förlorade,
vore det än aldrig så litet.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:33:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/folklynn/0107.html
