- Project Runeberg -  Folkets parkers centralorganisation : En kortfattad redogörelse över folkparkernas utveckling 1905-1930 /
68

(1930) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parkstyrelserna ha ordet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

besökes av personer, som tidigare varit avogt
stämda mot desamma.

Nässjö Folkets Park kan räkna sin egentliga
tillblivelse från och med år 1906 då ett
område, beläget emellan nuvarande stadsdelarne
Nyhem och Handskeryd inköptes för cirka

4,000 kr. Dessförinnan bedrevs parkrörelsen
å ett förhyrt område i den förstnämnda
stadsdelen. Arealen utgör cirka 33,000 kvm. och
är rikt bevuxen med såväl barr- som lövskog.
Parken har ett naturskönt och dominerande
läge med en härlig utsikt över staden och
dess omgivningar. Att bringa detta relativt
stora parkområde i kultur har varit förknippat
med oändlig möda, offervillighet och en aldrig
sviktande energi. Den, som är närmare
förtrogen med naturförhållandena å det
småländska höglandet, kan göra sig en föreställning
om huru området i förstone såg ut, sten och
snårskog i oändlighet. Någon väg dit fanns
icke, endast en liten gångstig genom
sumpmarkerna. De funnos, som ansågo att
området låg för avlägset för att kunna draga
publik dit Men de, som då ledde
parkföretagets öden voro män med framtidsblick. Med
äkta småländsk seghet och envishet grep man
sig verket an. Väg anlades, röjning,
stenbryt-ning och utdikning företogs. Allt med frivillig
arbetskraft å den fritid, som då stod till
buds-De ekonomiska trångmålen voro dock många
gånger de svåraste att bemästra. Av
protokollen från denna tid finner man att lösningen
av dessa problem utgjorde grundtemat å
otaliga styrelsesammanträden. Svårigheterna voro
dock till för att övervinnas och det lyckades
så småningom. Dansbana och
»serverings-paviljong» uppfördes. Den senare hade en
betänklig likhet med de gamla småländska
marknadsskjulen. En läm att fälla ner å
framsidan och så var det färdigt att börja servera.
Publiken var ej så anspråksfull på den tiden,
man tog det hela gemytligt. Årsomsättningen
i parken var ej så storartad, enligt nutida
begrepp. Den rörde sig mellan 4- och 5,000 kr.
Pengarna hade ju dock då ett betydligt större

värde än nu. Det blev i alla fall en slant över.
Teaterbyggnaden uppfördes år 1913. Den
börjar nu att verka rätt så antikverad både vad
utrustning och utrymme beträffar, men planer
äro å bane att uppföra en ny och mera
tidsenlig sådan. 1916 och åren därefter vidtogos
avsevärda arbeten i syfte att ytterligare
försköna parken och därmed öka trevnaden för
publiken. Ny serveringspaviljong och
dansbana uppfördes, gångar utlades och alléträd
utplanterades. Samtidigt uppfördes den
pompösa portalen med dess båda sidoarmar. Den
utgör ett verkligt monument i sten och är en
prydnad för parken. Efter Nässjöutställningen
1922 inköptes dennas huvudrestaurang och
överflyttades till parken. Genom detta
förvärv har möjlighet beretts att avhålla
festligheter även på vintertiden. Förutom den stora
serveringssalen finnes där inrymd provisorisk
teaterscen, köksavdelning och
vaktmästarebostad. För parkens verksamhet har den visat
sig ha stor ekonomisk betydelse. År 1928
uppfördes en ny övertäckt dansbana, vilken
»fyller ett länge känt bekov», som termen
lyder.

I ekonomiskt avseende har parken under
sin snart 25-åriga verksamhet varit utsatt för
skiftande växlingar. Tider ha funnits då man
varit färdig att vackla inför svårigheterna.
Det har dock gått att klara sig igenom. För
närvarande bedrives verksamheten under rätt
så goda ekonomiska förhållanden.
Besökar-antalet uppgår numera till över 30,000 pr år.

Bland företagets pioniärer vilja vi, senare
tiders barn, förutom alla andra, med
tacksamhet erinra oss namnen P. A. Nyberg, Carl
Engberg, J, A. Malmberg och F. A. Karlsson.

Att skriva Nässjö Folkets Parks historia är
att i stort sett även skriva den svenska
folk-parksrörelsens. En historia där oförtrutet
arbete, offervilja och en aldrig svikande
optimism utgjort de skapande krafterna i denna
rörelse. Våra Folkets parker äro på sitt sätt
monument över de bästa egenskaperna hos
den svenska arbetareklassen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:34:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkpark/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free