- Project Runeberg -  Folkets parkers centralorganisation : En kortfattad redogörelse över folkparkernas utveckling 1905-1930 /
98

(1930) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pilten som blev en jätte. Julius Pettersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PILTEN SOM BLEV EN JÄTTE

VAD FOLKPARKSRÖRELSEN en gång
kommer att betyda för folket här i
landet är icke lätt att profetera om i
dag. Det är ännu för tidigt att göra bokslut,
men när tiden en gång är inne skall utan
tvivel bokslutet utvisa ett överväldigande
över-skott till arbetareklassens fromma. Vad man
vet i dag är mycket, men det är icke allt.
Ännu komma helt visst betydande värden att
läggas till de gamla, många nya kulturvinster att
inhöstas. Den väg våra folkparker under de
senare åren beträtt är lång och leder förbi oanade
möjligheter fram till ett mål, vars konturer
man visserligen kan skymta, men som dock
ännu icke framstår fullt klart vid horisonten.

I denna festskrift ha historiker och
sakkunniga skildrat folkparksrörelsen under framfarna
år och visat hur den från en ringa och
oansenlig början växt upp till en folkrörelse av
betydande mått. Av den lille pilten har
blivit en jätte, som med en jättes krafter röjer
upp fältet. Vi veta i dag — och det skulle
icke falla en rättvis bedömare in att bestrida
det — att våra folkparker utfört en glänsande
kulturgärning bland de folklager, som utgjort
folkparksidéns bärare och stödjare. Och vad
de uträttat ha de förmått i solidaritetens och
sammanhållningens tecken. Isolerade från
varandra skulle de icke ha haft krafter att
var för sig bära den tunga bördan. Det är
den samfällda viljan och den gemensamma
kraftutvecklingen som hjälpt folkparkerna fram

genom svårigheterna till den ställning de
intaga i dag. Centralorganisationen, uttrycket
för folkparksrörelsens samlade kraft, är det
instrument, med vars hjälp denna stolta rörelse
byggts upp till vad den i dag är. Det är ju
en händelse, som ser ut som en tanke att
denna union föddes under ett unionskrisens
år, då en annan betydande union — unionen
mellan tvenne folk — revs ned.

Centralorganisationen tillkom i en tid, då
våra folkparker i allmänhet stapplade på svaga
ben och sleto fruktansvärt under ekonomiskt
betryck. Man siktade icke så högt vid den
tiden och få av pionjärerna anade väl
knappast att den organisation man skapade,
skulle bli av så stor framtida betydelse.
Man behövde framförallt och omedelbart
ekonomiska lättnader, vilka man trodde sig
kunna vinna genom samverkan. Billigare
gagen, lägre omkostnader på alla med
rörelsen sammanhängande områden, möjligheter
till utbytande av arfarenheter och uppslag
-se där programmet. Hur man än slet och
strävade ville debet och kredit icke gärna gå
ihop. Missmodet var icke långt fjärran och
det är icke uteslutet att detta mycket snart
skulle ha förkvävt all framåtanda, om icke
det väckande ropet på samling hade höjts i
det rätta ögonblicket. Man lystrade, man
följde parollen och slöt sig samman och
därmed var folkparksrörelsen länkad in på banor,
som säkerställde dess framtida existens.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:34:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkpark/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free