Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historien om den sköna Melusina. Folksaga från Provence
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ner genom den sten- och buskbeklädda ingången, talade
om ljus, om jubel och lif, som fyllde skogen; han sam på
vattnet, blixtrande och lockande, ända bort till den sköna
vattenjungfrun, han lekte omkring hennes marmorhvita
panna, så att hon uppvaknade och längtande skådade ut
från sin skugga i solens ljus, som tillsändt henne en af sina
budbärare. Manande klingade ljudet af de fallande
vattendropparna, och ur de djupa källorna och klyftorna uppdöko
vattenjungfrurna, förvånade öfver hvad det kunde vara som
upprörde deras syster. Ty bäckens vatten hade svällt upp,
och till och med i sina drömmar hade hon känt dess
vågsvall, då ändtligen solens stråle väckte henne, den sköna
Melusina, och lockade henne att öfvergifva källan och slå
sig ner på stenarna därbredvid, för att njuta af solskenet
och lyssna till fåglarnas sång i buskar och snår.
Vid denna tid begaf det sig att grefven af Provence
jagade i skogen. Han hade med alla sina riddare och
tjänare dragit ut på en tre dagars jakt. Då genljöd skogen
åter af hornens glada klang, af pådrifvarnes rop och
skrammel och af kopplens skall. Stort var bytet, och alla
fröjdades däråt, blott grefven af Provence var själf icke vid
godt mod; och huru högljudt än de andra skrattade och
ömsesidigt prisade hvarandras lycka, så red han dock
tigande och förstämd midt ibland den lustiga skaran.
Detta förvånade mycket hvar och en, ty det fattades
grefven intet af det som kan göra lifvet gladt. För det
första var han en rik och mäktig herre, som bjöd öfver
många land och mycket folk, vidare hade han en frisk och
stark kropp, hade en skön, ädel gemål och goda söner, så
var han äfven förfaren och kunnig i allehanda förborgade
ting, han kunde läsa i stjärnorna och visste att tyda
fåglarnas flykt, så att äfven kommande ting voro honom
uppenbara.
Denne grefve af Provence hade nu hos sig upptagit en
ung frände, som blifvit faderlös i sin unga barndom och
som hette Raimund af Lusignau. Han var en vacker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
