Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klas Törnpåk eller »Gå på». En gammal historia från Nedersachsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rysning. Det var för öfrigt en vanlig käpp, gjord af en grof
törnstam, som en bagare i Korbach hade skänkt den unge
Klas, när han började sin vandring. Men så mycket mer
berömde man Klas, som dessutom intog alla genom sitt
angenäma väsende.
Följande morgon då solen gick upp tog Klas sin käpp
och sin varghud och kom till Minden, där han stannade,
ty han fann där arbete hos en skomakarmästare. Dock var
det hans lycka att han kommit i sällskap med kolarne och
hvilat sig i byn öfver natten, ty en vacker bondflicka hade
där förälskat sig i honom till den grad, att hon dag och
natt ej såg något annat än den unge skomakargesällen Klas
och nästan borttvinade af trånad och kärlek. Föräldrarne
försökte förgäfves att plåna Klas ur hennes tankar och måste
ändtligen foga sig i det oundvikliga. De foro själfva till
Minden, uppsökte Klas från Korbach och förde den modige
gesällen till sin vackra dotter. Klas lät ej länge bedja sig,
ty han fann behag i den vackra flickan; han flyttade in
till byn, lade bort syl och läst och tog i stället till plog
och spade och lefde som en rättskaffens bonde samt blef
efter några år byfogde. Och efter hans käpp kallade alla
människor honom Törnpåk; men han vande sig vid det
ordspråk, som andra människor begagnade om honom: »gå
på», ty de brukade säga: »Gå på, säger Klas Törnpåk.»
Och hans afkomlingar in i senaste led behöllo detta uttryck
efter honom som ett, hvilket betydde lycka och mod.
Fru Greta Tibbeke hade redan födt sin man Petter i
Dümmelshofen många söner och döttrar, och Greta hade
redan länge legat öfver sin man, att han skulle låta döpa
en af sina söner med det gamla släktnamnet Klas; men
han hade alltid gifvit sina gossar andra namn. Nu tilldrog
det sig, att en gosse åter blef född och att Petter
nödvändigt ville att denne skulle heta Klas, hvaremot Greta dock
gjorde de lifligaste invändningar, ty hon och hennes
släktingar ville, att han skulle heta Johannes, emedan hennes
lille son hade kommit till världen på midsommardagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
