Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klas Törnpåk eller »Gå på». En gammal historia från Nedersachsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slog tolf, som de redo in i Dümmelshofen och rakt på hans
faders hus. Men de sprängde framåt allt hvad hästarna
orkade löpa, på det människorna, som sågo dem, ej måtte
igenkänna dem och förråda dem för deras föräldrar. Och
när de anlände framför Petter Törnpåks hus, sprang
konung Klas hastigt från hästen och ropade muntert »gå
på», så att det skallade genom hela byn. Och Petter, som
med hustru och barn just satt vid bordet, sprang ut vid
dessa ord och varseblef mannen och den sköna damen med
gyllene kronor på hufvudet. Han förstod genast, att det var
hans son och ropade: »Nå, Gud vare lofvad, att du åter är
här och att du blifvit konung. Vi hafva hört talas därom,
men de hafva ej velat tro oss, och din egen mor har ej
velat tro det; blott Valentin och jag trodde det genast, ty
vi visste väl att det skulle blifva något stort af dig.» Och
i sin glädje ropade han öfverljudt: »Valentin, Valentin,
kom ut, får du se hvad det blifvit af vår Klas!» Och
Valentin kom och modern och alla syskonen kommo, och
det blef ett omfamnande och ett kyssande, som aldrig ville
taga slut. Och när konungen och drottningen hade gått in
och satt sig vid föräldrarnas bord och ätit och druckit med
dem i ödmjukhet inför Gud och i kärlek till dem, då
öfvermannade glädjen den gamle Petter och han visste ej hvad
han skulle säga, men af glädje talade han nästan för
mycket. Och då hviskade han sin Greta i örat, ehuruväl det
just icke passade i detta ögonblick: »Nå, min Greta, har
Klas blifvit Klas? Skulle det väl kunnat blifva mer af din
Johannes?» Och Klas stannade mången dag och mången
vecka hos sina föräldrar och lefde gladt med dem och gaf
dem och sina syskon och grannarna rikliga skänker, men
den gamle Valentin tog han med sig och sade till honom:
»Käre Valentin, du skall äfven berätta lustiga och präktiga
historier för mina söner, huru hvarje duktig människa med
Guds hjälp kan blifva något, så att det kan blifva tappre
män och hjältar äfven af dem.» Och Valentin följde
honom gärna, ty han var ganska stolt öfver konung Klas och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
