Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Jungfrun på Gröneborg - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtföljd af mörka molnmassor, hvilka hotande uppstego,
insupande den hvita skyn inom sina svarta skuggor.
Det på morgonen så leende Kattegatt hade låtit sina
lätta vågor klyfvas, då fartygets köl under sitt
framilande här och der tycktes stänka några lekande
vattenperlor öfver dem; men allt efter som molnen
uppstego vid horizonten mörknade också vattnet och höjde
sig i allt mäktigare svallvågor, talande om att
Kattegatts böljor ej alltid äro att leka med. Ju hårdare
seglen fyldes, dess stoltare fladdrade likväl den norska
flaggan, trotsande vindarnes spel, liksom hela farkosten,
der den i stadig fart, utan att göra starkare
öfverhalningar, framsköt genom de fräsande vågorna. Sjelfva
styrmannen röjde ingen förändring i sitt bistra anlete,
der han, utan att störas, tyst och lugn på sin
upphöjda plats i bakstammen skötte sitt roder. Endast
en gång kastade han ett slags frågande blick ned mot
däcket, der ett par unga herrar i prydliga drägter
sutto vid masten och muntert blickade mot ovädret;
men utan att yttra ett ord befalde styrmannen en
matros att berga förseglet och ändrade något sin kurs.
Derjemte lät han hissa lotsflaggan för att tillkalla lots.
Huru säker än handen var, som förde rodret, började
fartyget att, såsom sjömännen kalla det, »stampa»
liksom af otålighet, då sidvågorna vildt slogo upp
emot däcket, der de unga herrarna befunno sig.
»Hvad till detta säga, Arne?» frågade den ene af
dem. »Det gick ju bra med förlig vind.»
»Lots från Skelderviken!» svarade Arne, utan att
låta rubba sig af den förnäma herrns fråga. Denne,
som syntes sjövan, fäste sig ej heller, som det tycktes,
vidare vid saken; han nickade åt styrmannen och
vände sig till sin följeslagare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
