- Project Runeberg -  Den sista folkungadottren /
87

(1875) [MARC] Author: Hilda Fredrika Keyser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Hertiginnan af Halland - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tomma stolen vid sin sida och stod rådvill och
förlägen. Hon såg derefter frågande på fru Adelheid och
hugnades af hennes talande blick, då i det samma
hennes broder, riksdrotset Karl Ulfsson, stod framför
henne. Hastigt lade hon nu sin hand i hans och följde
honom. I sin förvirring sökte hon dock att fullgöra
helsningen för de kungliga och träffades af
drottningens vänliga, uppmuntrande leende. Drotsen
återförde henne derefter till sin plats, men stannade nu
qvar, stående vid hennes sida och samtalande med
henne.

Torsten hade med uppmärksamhet följt
hertiginnans rörelser och såg, huru hon under sitt samtal med
brodren allt emellanåt kastade en väntande blick utåt
salen. Äfven Gunborgs blickar följde henne med
deltagande, men det hände likväl, att Folkungajungfruns
varma högblå ögon lätt skymdes af ett förbisväfvande
moln, då den allvarsamme junkern, såsom hon tyckte,
med allt varmare hängifvenhet följde skiftningen på
Ingeborgs fina genomskinliga kinder.

Det dröjde om, innan hela samlingen hade hunnit
efter fullbordade välönskningar åter komma i ordning,
då en lysande grupp af herrar inträdde i salen.

Det var Bengt Algotsson i sin furstliga drägt,
åtföljd af flera riddersmän, som drogo allas blickar
till sig. Inom sig harmsen öfver den ovilja,
rådsherrarna bevisat honom, gick han framåt med stolt
hållning, då han varseblef Ingeborg och stannade, på ett
underbart sätt gripen af hennes åsyn.

Hon bar den blåa manteln, hvilken med sina fina
guldstjernor i den rika belysningen, glimmade såsom
en stjernhimmel, och öfver hennes hufvud glänste det
furstliga diademet. Hennes ansigte, som han under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkunga/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free