- Project Runeberg -  Den sista folkungadottren /
93

(1875) [MARC] Author: Hilda Fredrika Keyser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Hertiginnan af Halland - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sjelfva konung Magnus varseblef det allmänna
missnöjet med Bengt Algotsson; han var dock så
upptagen af den lofvande freden med sin son och dennes
mägtige medhållare, att han fäste mindre
uppmärksamhet vid sin gunstlings nederlag, helst som denne sjelf
syntes så litet låta bekymra sig deraf. Men drottning
Blankas skarpa blick såg allt för väl, huru harmen
jäste under hertigens strålande yta och till och med
röjde sig uti det hårda skratt, han emellanåt lät
undfalla sig, och Blanka sjelf träffades häraf såsom af en
förödmjukelse under all den vördnad, man än visade
henne såsom landets egentliga drottning. En bitter
känsla slog derföre rot i hennes inre, förtagande
glädjen af den återställa freden med hennes son. Oaktadt
Erik nu visade sin moder all den aktning, som henne
tillkom, och hon å sin sida bemödade sig att vinna
honom, samt den medlande Beatrix såg upp till henne
såsom sin gemåls och landets moder, tycktes likväl
för hvarje dag emellan mor och son roten till en
främlingskänsla slå ut allt rikare blad, skymmande
kärlekens stänglar, som, alltmer svaga, knappast förmådde
sammanhålla dem.

Den unga Håkan, som hade ärft sin faders lätta
sinne, oroade sig icke vidare med några nedslående
föreställningar, utan kände sig belåten med det sken
af fred, som nu herskade emellan hans anförvandter.
Han var derföre särdeles förnöjd att vid den
storartade festmiddagen se alla skilda partier i vänlig
förening spisa under samma tak. Likväl syntes under
middagens gång äfven hans glada lynne på visst sätt
oroligt, då han ibland den krets, som närmast omgaf
de kungliga personerna, förgäfves väntat få se
Folkungadottren. Omsider fick han likväl veta, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkunga/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free