Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Hertiginnan af Halland - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i min hand — tack för det dyrbara lånet, ty
annorlunda ansåg jag det aldrig — det tillkommer bäst
folkungadottren att sjelf göra sitt val:»
»Du har dock icke ännu hunnit rätt besinna dig,
Tord,» inföll oroligt fru Adelheid, »gör du verkligen
rätt emot dig sjelf och emot henne?»
»Emot henne,» upprepade Tord leende, »ack
Adelheid, jag känner henne bättre än du! Bilden af det
älskvärda barn, jag såg för sex år sedan, har följt mig
såsom en vänlig ledstjerna, och jag vill ännu förvara
den sålunda, ty den är mig kärast så! — Var fri,
unga Gunborg, din barndoms gamle vän skall inte
beröfva dig din ungdomsglädje; men behöfver du
någonsin ett stöd, en beskyddare — påminn dig då den
gamle Tord!»
Riddaren sträckte sin hand emot Gunborg; hon
lutade sitt hufvud emot hans bröst, och han böjde sig
ned och kysste hennes panna.
| ————</table>
Ingen trolofning blef den dagen firad på Gröneborg; men gästerna, som infunno sig der, sågo dock den återkomna jorsalafararen ofta i vänligt samspråk med folkungadottren, och hon syntes å sin sida möta honom med glad uppmärksamhet, påminnande om den förtroendefulla tillit, hon redan i barndomen visat sin vänlige beskyddare. Fru Adelheid var såsom alltid den älskvärda husfrun inför sina gäster, och endast dottren såg, eller rättare anade den hemliga oro och sorg, som alltemellanåt skymtade fram ur hennes blickar och var det enda, som störde dottrens återvunna frid. << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/folkunga/0117.html 
|