- Project Runeberg -  Den sista folkungadottren /
120

(1875) [MARC] Author: Hilda Fredrika Keyser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Hertiginnan af Halland - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Här vittna således minnesmärkena om det lif,
Birgitta förde, likasom legenderna förtälja om hennes
underverk, uppenbarelserna tala om hennes syner och
historien om hennes verksamhet. Oaktadt hon äfven
i verldsligt afseende, i följd af sin förnäma slägt och
dess rikedom, här betraktades såsom en furstinna och
äfven stundom uppträdde såsom sådan, sågs hon ofta
förrätta den ringaste tjensteqvinnas göromål. Hvar
hon kom, det måtte vara i de förnämas kretsar, i
klostren, i de fattiges hem, var hon den varnande,
ordnande, straffande och dock den kärleksfulla qvinnan.
Upptagen af den mest utbredda verksamhet, var hon
outtröttlig, emottog besök, bud och bref nära och
fjerran ifrån och besvarade dem. Var der någon sjuk,
bad man om hennes förböner; den ene hade en
statssak, hvaruti han önskade höra hennes mening, den
andre en teologisk fråga. Hennes kunskap uti latinet,
hvilket hon äfven förstod att tala, gjorde henne
möjligt att studera skolastikens mästerverk, och efter
henne blef Birgittinernas älsklingsläsning: Tomas af
Aqvino och Benaventura.

Till denna fristad förde priorn Peter hertiginnan
Ingeborg. Ifrån sin första ungdom hade hon minnet
af hofmästarinnan med de fromma, men högburna och
sköna anletsdragen: nu tyckte hon sig stå inför en
allvarsam klosterfru. Sjelfva Birgittas enkedrägt, som
hon bar, liknade en nunnas; grå kjortel och svart
kappa, kantad med smala gula bräm, och öfver
hufvudet ett hvitt kläde med likaledes gula bräm. Men
huru simpel denna drägt än var, framlyste äfven nu
och kanske mera än förr den inre högheten ur hela
hennes väsende. De högthvälfda ögonbrynen vittnade
om kraft och beslutsamhet och de af snille och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkunga/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free