Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Hertiginnan af Halland - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Karl Ulfsson!» svarade den jernklädde.
»Jag kräfver dig till räkenskap och ansvar för
dina brott!» återtog den förre, i det han tog ett steg
tillbaka för att uppslå hjelmvisiret. Det var Karl
Ulfsson sjelf, hvars drag uttryckte på en gång harm och
stränghet.
Bengt Algotsson slog äfven upp sitt hjelmgaller,
och i hans drag lågade förbittring och hat.
Genast höjdes svärden till ömsesidiga hugg, och
bådas följeslagare stannade för att åse deras strid,
som utfördes med all den skicklighet och kraft, som
hörde till riddartiden.
Men på en gång framstörtade med ett högt skri
hertiginnan. Hon hade fattat korsfanan och flög på
sin hvita springare fram till de stridande för att skilja
dem med den heliga fanan.
De fiendtliga krigarne stodo, öfverraskade och
bestörta öfver detta uppträde, orörliga.
Men hertiginnans fana kom för sent:
Bengt Algotsson hade blifvit träffad af sin
förföljares svärd med ett djupt dödssår igenom fogningen
mellan pansarplåtarna. Svärdet föll ur hans hand,
och han sjönk till marken.
Den framilande Ingeborg lät i detsamma också
fanan falla och steg hastigt ned af sin häst samt
skyndade till den stupade.
Äfven Karl Ulfsson trädde närmare, i det han
vinkade åt de omgifvande, att striden nu var slut.
»Syster,» sade han dystert, »du är hämnad, kom
— din plats är icke hos denne ovärdige!»
»O broder,» svarade hon, »döden försonar hvad
som i lifvet bröts — denne af hela verlden öfvergifne
har dock ännu en maka, som måste bedja för hans själ!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
