- Project Runeberg -  Den sista folkungadottren /
170

(1875) [MARC] Author: Hilda Fredrika Keyser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Konungens vän - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inser måhända icke, hvilket offer en förening under
hans kungliga börd skulle komma att kosta honom —
min dotter bör icke emottaga ett sådant offer.»

Hvad Torsten svarade och hvad som vidare
föreföll på borgen, blef för honom såsom en oredig dröm.
Han mindes blott klart det svar, han emottagit att
föra till sin konung, och hans hjerta bevarade minnet
af Gunborgs blick såsom en försvunnen hägring af
lifvets lycka.

På samma gång fru Adelheids prydliga »snäcka»
förde Torsten Folkesson bort ifrån Gröneborg, lade
seglaren, som länge kryssat ute på sjön, till vid
stranden. Detta såg äfven Tyri, der hon ifrån det höga
fönstret betraktade riddarens afresa.

»Den stackars kungen,» sade hon, »han hade dock
bevarat näckrosens minne mera troget än riddaren —
jag tyckte alltid om den vackra kungen!»

»Tyst med dina barnsligheter, Tyri,» sade
Gunborg hastigt, under det hon sjelf tog perlorna ur sitt
hår. »Hjelp mig fort af med den drägten, jag skall
icke mera bära den, och — och det är så qväft
härinne!»

Tyri såg förskräckt tillbaka inåt rummet.
Gunborg var icke mera blek; en feberglöd brann på
hennes kinder, och hennes ögon sågo oroligt omkring uti
rummet, liksom sökande något föremål för sin blick.
Tyri ångrade sina oförsigtiga ord, men låtsande som
hon icke varseblifvit jungfruns upprörda tillstånd, sade
hon liksom i förbigående:

»Här kommer en ny gäst till borgen —
riksrådet sjelf!»

»Tord,» utbrast Gunborg, och en vänlig värme
gick dervid genom hennes inre, der köld och feberglöd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkunga/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free