Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Konungens vän - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förberedelserna dertill. Icke var det väl den olämpliga
årstiden, som afskräckta henne, ehuru man redan var
i medlet af December, och en så lång resa kunnat
förefalla besvärlig. Det var Håkans nedstämda lynne,
den likgiltighet, hvarmed han tycktes vilja öfverlemna
alla riksangelägenheter i sin fars hand, som oroade
henne. Förgäfves sökte hon att närma sig till honom,
att väcka hans intresse, att vinna hans förtroende.
Den förr så uppmärksamme och henne hängifne sonen,
tycktes numera besvärad i hennes närvaro och slöt sig
allt mera inom sig sjelf. Sjelfva hofkretsen, hvilken
Blanche af Namur ännu viste att gifva ett förtrollande
behag, kunde ej mera locka den unga konungen. Blanka
förstod, att han kände sig sårad såsom konung, såsom
älskare och såsom son. Måhända hade han
genomskådat sin moders plan att genom förödmjukelsen af
hans kärlek vinna honom för sina ärelystna
sträfvanden, och kanske hade föreställningen om att modren
så föga aktat hans hjertas varmaste känsla skilt honom
ifrån henne.
Blanka vände sig till Torsten Folkesson, ålade
honom att troget vaka och följa sin kunglige vän, och
tillsade honom uttryckligt att följa med på den ännu
endast i hemlighet omtalade resan till Danmark.
Ehuru hon ej vidare redogjorde för resans
ändamål, gaf Torsten sitt löfte.
Drottningen sjelf, upptagen af tunga och oroliga
tankar, hade äfven hon föga lust för det lätta
hemlifvets behag, som tillhörde hennes hof, då inga större
fester afbröto stillheten. Och herskarinnans känsla
meddelade sig snart till hennes omgifning. Intet skämt
upplifvade numera samtalens allvar, ingen musik
förmildrade höstaftnarnas enformighet. Sorgsen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
