- Project Runeberg -  Den sista folkungadottren /
270

(1875) [MARC] Author: Hilda Fredrika Keyser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJERDE BOKEN. Den blifvande Drottningen - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Snart hade likväl röfvarflocken hemtat sig ifrån
sin första bestörtning, och anföraren, en gammal
afskyvärd krigsbuss med nedrig uppsyn, svarade:

»Vår konung har segrat, och vi vilja i hans namn
taga hvilket herberge oss lyster.»

»Om J verkligen kommen i eder konungs namn,»
sade Gunborg lugnt, »skolen J ock hörsamma hans
bud och förordningar.» Hon vinkade dervid åt
borgfogden att uppvisa konung Albrekts skyddsbref, och
sjelf drog hon sig derefter tillbaka. Porten efter henne
slöts i detsamma igen af hennes trogna tärna, den
raska Tyri.

Tysken syntes till en början öfverraskad, då han
såg kungabrefvet i fogdens hand; men som han icke
sjelf kunde läsa dess innehåll, icke heller just var
sinnad att höra det upläsas, vände han sig till sina
kamrater och vexlade med dem några ord, hvarunder det
förvildade sinnet från slagfältet tycktes återvakna hos
en hvar af dem.

»En dag som denna, kamrater,» talade anföraren,
»gälla inga gamla förordningar. Unge Albrekt skall
icke förneka sina knektar en förlustelse på hans
segerdag.»

På hans uppmaning stormade nu tyskarne emot
porten, och dervid störtade borgfogden och hans
närmaste män för soldaternas hugg. Det var endast en
helt kort strid, och porten uppbröts af angriparnas
öfvade händer, hvarefter Gunborgs föga krigsvanda
underhafvande trängdes undan från borggården och
togo sin tillflygt, hvar de kunde.

Så snart Gunborg kommit upp i den öfre delen
af det fasta tornet, blickade hon ned genom en
tornglugg. Härifrån kunde hon skåda striden, och sorglig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkunga/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free