- Project Runeberg -  Den sista folkungadottren /
272

(1875) [MARC] Author: Hilda Fredrika Keyser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJERDE BOKEN. Den blifvande Drottningen - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riddarsal, der hon skämtande hade tackat honom för
helsodrycken ifrån källan.

Minnet af tilldragelsen vid källan, ehuru enkel
den var, hade följt dem begge, och kanhända nu först
efter åratal af hemliga strider och försakelser fäste
båda vid densamma en djupare betydelse.

Nu, hvad som för stunden var vigtigast, förtäljde
Torsten Folkesson, huru konung Albrekt efter sin
seger hade erbjudit hela Sveriges ridderskap frid och
säkerhet till lif och gods, om de ville sluta sig till
honom. Men trogen sin konung förklarade Torsten,
att han ville dela hans öde, då den älsklige konungen
lemnade sina fäders krona.

»Jag står nu,» sade han, »som en landsflykting
inför eder, fru Gunborg.»

»Det är dock en frivillig landsflykt,» sade
Gunborg, »och från den vänder man alltid tillbaka.»

»Ja,» svarade Torsten, »jag vill återkomma till
mitt fädernesland, ty jag vet, att en ny tid skall
komma med ljus och frid öfver det älskade
fosterlandet. Får jag då också besöka Gunborg?»

Den blick, som mötte honom från
folkungadottrens öga, väckte icke blott i hans hjerta en verld af
förhoppningar till lif och kanhända äfven till gestalt,
utan der glimmade i hennes öga ett sådant uttryck,
att deruti återstrålade just dessa hans förhoppningar.

»Jag kan icke neka,» sade Gunborg, »att jag
måste vörda edert beslut att vara konungen trogen.
Jag har lärt att förbida och försaka. Välkommen då,
min ungdomsvän, välkommen med ljus och ära öfver
Norden. De skola bebådas af Margareta, den
blifvande drottningen!»

————</table>


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkunga/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free