Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRORD.
IX
om också sältan ibland, såsom på 1890-talet, blev litet för stark
och gav en bitter och motbjudande smak åt la doucc Francc.
*
Sverige och Frankrike ha under 15-, 16- och särskilt under
1700-talet stått varandra nära i politiken. Under det sistnämnda
århundradet ha förbindelserna pä alla områden varit intima. Vi
ha, om första kejsardömet undantages, skäl till tack mot
Frankrike för trogen och värdefull vänskap. Också under 1800-talet,
mitt under Napoleons III:s kejsardöme, var vår ställning till det
mot Ryssland kämpande Frankrike den bästa. Den eskader,
som 1891 gick från Frankrike över Stockholm till Ryssland,
omöjliggjorde varje alliance med den ringaste politiska bismak,
sä länge förbundet med den ende som hotar oss varar. Men
i kulturell mening ha vi och vilja för all framtid fortfarande äga
nägot mer än sympati för det gamla rika, glada landet med sin
klara och formfulländade kultur, där vi svenskar ända sedan
1200-talets studentgenerationer trivts så väl, lärt oss sä mycket
och rönt så mycken vänlighet.
*
En gäng satt jag med en spanjor på gården till ett hotell i
Sevilla och betraktade de ut- och ingående spanjorskorna. De flesta
sågo ut som folk gör mest, och det är ej så vidare märkvärdigt.
Dä inträdde ett par ovanligt eleganta och vackra senoritas på
pa-tion, och spanjoren pekade belåtet pä sina älskliga landsmaninnor
med orden: -’Där ha vi två spanjorskor.» Ibland tänker jag på
spanjoren, dä jag bland mina landsmaninnor letar efter en eller tvä
svenskor. Min förhoppning är, att om ett exemplar av denna
bok skulle falla i händerna på någon som tillhör en av de där
avbildade nationerna, det skulle heta: »En tyska! Ett par engelskor!
En hottentottska!» med något av samma belåtenhet som
sevilla-naren hade i sin röst.
J[—194403. Laurin, Folklynnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Mar 20 10:04:54 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/foly/0013.html
