Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur folken se på sig själva och på varandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR FOLKEN SK T’Å SIG SJÄLVA OCH PÅ VARANDRA. 26
Att intrycken av Amerika på främlingen kunna vara vitt
skilda förstår man, dä man läser James Bryce’s ypperliga och
omfångsrika »The American commonwealth», där han säger,
att vad som särskilt slår an på den till Amerika anländande
européen är att hela livstonen är sä behaglig i Staterna, och
jämför detta med den svenska boken »Ur frihetslandets
järnkäftar’’, där den socialistiske författaren låter mindre entusiastisk,
då det gäller »arbetarnas paradis».
Den sentimentalitet, som förekommer i amerikanska romaner,
skådespel och versböcker, finnes ingalunda på arbetsmarknaden.
Det är tämligen obehagligt att vara fattig och arbetslös överallt,
men i Amerika bemötes man kanske något hårdhäntare än på
andra ställen, och just denna hårdhet nedåt är något särdeles
osvenskt, liksom det sjukliga — det enda sjukliga i Staterna —
societetsintresset. Det är helt naturligt, att i ett rikt land med
anglosaxisk kultur, d. v. s. så likt England som något kan vara,
en hel del folk, damer men också herrar, finnas, som icke
arbeta, och det är ej så vidare upprörande, bara de ej bli för
många. De göra toalett, dansa turkey trot, spela polo eller
samla etsningar. Det förvånande för oss är, att en så
oproportionerligt stor del av befolkningen är liksom hypnotiserad av
vad dessa företaga sig, och att det kan stå i tidningarna, att en
tillräckligt rik dam reser till staden för att beställa sig en ny
klänning. Elegant och korrekt klädsel intresserar båda könen
alldeles speciellt, och det snobbiga, som vi här i Skandinavien
icke riktigt säkert veta vad det är, frodas i alla arter och
avarter i U. S. A. Emellertid torde kunna sägas, att bland
storartad lyx i mat och dryck, i dräkter och smycken, i bostäder
och nöjen en frisk munterhet och även en stor vänlighet är
kännetecknande för stormrika, förmögna och välbärgade
amerikanska kretsar, och denna glädje och vänlighet i det personliga
umgänget sträcker sig även långt ner i samhället.
»När en amerikan dör, kommer hans själ till Paris», heter det
i Staterna. Amerikanen vill gärna arbeta hårt för att få pengar,
men han ger lätt och gärna ut dem igen, och det senare gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
