Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur folken se på sig själva och på varandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1-IUR FOLKEN SE PÅ SIG SJÄLVA OCH PÅ VARANDRA. 52
Det starkaste intrycket av andra folks kulturrespekt för
Frankrike har jag fått av en liten händelse, som inträffade i södra
Dalarne för några år sedan. Ett par gamla fruar, den ena
ortens prostinna, äro altererade av
förtjusning.- »Har det hänt något
roligt?» frågar den inträdande. »Ja»,
svaras det, »det står i tidningarna
att Sarah Bernhardt haft en sådan
framgång i 1’Aiglon!»
Vilken skatt har ej Frankrike i
denna naiva beundran, som räcker
från Vladivostok till Cadiz. Även
de mindre naiva förbinda Frankrike
med idel angenäma saker. Hur bra
låter inte ordet libertc, för att ej
tala om grace, esprit, tlégance och
la galanierie, som blivit kallad »cette
vieille vertu gauloise>\ och courtoisie
—• ordet heter på gammalisländska
kurtejsi — och torde av Snorre vara
lånat från franskan och inte tvärt om.
Franska språket är, förefaller det
mig, åtminstone i prosa — och det
är väl viktigast — det vackraste i
världen, både smidigt, starkt och
skarpt.
Allt vad damer önska finns i
Frankrike — siden från Lyon,
spetsar från Valenciennes, toaletter från
Paquin, och även det mesta av vad herrar längta efter —
damer i rysch och tyll, franska päron, chambertin och
fro-mage de Brie, och för djupare andar ett intellektuellt
sanningssökande, en strävan efter klarhet, ett behag, som visar sig
till och med i en Pascals asketiska fromhet och i de graverade
amoriner, som förekomma på titelbladen till 1700-talets franska
matematiska avhandlingar. Den franska medeltidens spetsfundiga
Fransk intelligenstyp.
Maurice Barres. Tiäsnitt av
Valloton.
Barres, författare till Colette
Bau-doche, är den renodlade antitesen
till en german. Den
högtbegå-vade nationalisten och fienden till
det tyska barbariet har föreslagit
Tysklands fullständiga förintelse
och vill att dess konstskatter skola
efter den engelsk-rysk-franska
segern flyttas till Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
