Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur folken se på sig själva och på varandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1-IUR FOLKEN SE PÅ SIG SJÄLVA OCH PÅ VARANDRA. 84
tare, vilken i våras skrev i Berliner Lokalanzeiger, att »vi tyskar
måste komma ihåg, hur smärtsamt Reimsdomens skadande
måste varit för Frankrike, även om beskjutningen varit
militä-riskt nödvändig. Det är ej tillräckligt, att vi tänka oss
Kölner-domen skadad på samma sätt, ty varken relativt eller absolut,
varken historiskt eller konsthistoriskt har den samma betydelse
för oss som Reimsdomen har för fransmännen.»
Att England under de sista femtio åren genom krig skaffat sig
främmande undersåtar till ett antal ungefär jämförligt med hela
Tyska rikets befolkning, hindrar ej det energiska och stridbara
erövrar-folket att framhålla sin engelska avsky för tysk militarism och
utvidgningshunger och samtidigt komma med ett »allt åt oss», som får
ett gott uttryck i den omtyckta, med rungande kraft sjungna
varieté-visan »Världen åt Storbritannien och en skiva fläsk åt Tyskland!»
Då vid allvarliga motgångar den nationella självbehärskningen
hos britterna ger vika, ersättes den väluppfostrade moraliteten
av en hänsynslös immoralitet på det politiska området.
I länder, som ej äro engelskfientliga, har man alltför litet lagt
märke till detta förhållande, och i Sverige erforo därför många
en viss förvåning över tidningen Times’ påstående, att svenska
Röda korset hårt behandlat ryska fångar. I synnerhet blev
man illa berörd av att prins Carl, den humanitära föreningens
ordförande, ej ens lyckades få in sin kraftiga vederläggning i
tidningen. Den ersattes av Times med ett förvanskat referat. Alla
svenskar ansågo detta beteende av tidningen, som representerar
den engelska respektabla medelklassen, vara vad engelsmännen
kalla mnfair and ungentlemanlikekort sagt vad man förr i
världen i Sverige litet överdrivet hövligt brukade benämna oengelskt.
Dock, det finnes även nationalistiska engelsmän, som kunna
och vilja göra rättvisa åt Tyskland. Professorn i modern historia
vid Queen’s College i London J. A. Cramb avled ett halvt år
före det stora krig han förutsåg. Vad vill England? frågar Cramb.
»Ge alla människor ett engelskt sinne», men han förstår också, att
Tyskland måste säga nej till detta, att tyskarna också vilja ha
sin del av världsbytet, ja han fattar med en vetenskaplig
objektivitet, som står över stridens och lidelsens värld, att tysken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
