Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
BERLIN.
dessa beskedliga berlinare till Stockholm, konstaterar han våra
soldaters dåliga hållning, klagar över de dyra cigarrerna, är
ledsen över att allt för fåtaliga kullor synas på gatorna och
missnöjd med vår osmak att riva ner intressanta gamla hus, såsom
t. ex. Gustav III:s opera, och är belåten att åtminstone »staden
inom broarna» fått vara kvar.
Berlin har också sin gamla stad, där utom rådhuset från
1869 och stadshuset från 1911 — det senare av L. Hoffmann hör
till det mest lyckade i modern europeisk arkitektur — stadens
äldsta kyrka, Nikolaikirche, anlades på 1200-talet. Den tyckes
vara tilltagen så torftigt, att samtida Skarabor skulle ha skrattat
vid jämförelsen med deras egen domkyrka. Där ligger också
ett för Berlin rätt gammalt hus, det rokokopalats, som byggdes
av Fredrik den stores »hovjude» Ephraim.
En viss torrhet är utmärkande för den judiska rasen, och
Samma fel torde ej kunna frånkännas fransk protestantism. Man
bör då kunna tänka sig, att i det av franska landsflyktiga och
polska judar påverkade Berlin under rationalismens århundrade
torrheten skulle nå sin höjdpunkt. Också lär både Goethe och
hela det övriga intellektuella Tyskland, som avskyr den otyska
egenskapen torrhet, ha förfasat sig över det pedantiska
snusförnuft, som grasserade i Berlin vid 1700-talets slut och som fick
sitt klaraste uttryck i bokhandlaren-författaren Nikolais bok
»Sebaldus Nothanker». Mera tilltalande och förbundet med en
viss klar elegans kommer detta torrhetsdrag till synes hos den
i Danzig födde polacken Chodowieckis teckningar. Han
illustrerade Sebaldus Nothanker och blev dessutom den första äkta
Berlinkonstnären, kanske också influerad i riktning av sober
stilkänsla genom sin maka, den franskfödda berlinskan Jeanne
Barez.
Redan under 1700-talet och sedan alltjämt har den solida
andliga och materiella Berlinkulturen varit till finnandes hos
vissa rika judiska släkter, såsom familjen Mendelssohn-Bartholdy.
Här fanns ett mot allt värdefullt nytt öppet sinne. Dessa
familjer ersatte i någon mån saknaden av rik adel med
konstnärliga och kommunala intressen och motsvara de borgarpatricier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
