Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERLIN.
114
Vi svenskar se nog ej
denna svaghet lika klart som
anglosaxare och latinare. Vi
äro så lika tyskarna och så
nära släkt, att våra herrar
och damer både i London
och Paris mycket ofta tagas
för tyskar. Ty också vi sakna
med få undantag den
formella skolningen. Och denna
sammanblandning med
tyskarna torde vi nog efter
kriget ganska eftertryckligt få
lära oss känna på våra resor
i ententemakternas länder.
Allt tyder på att Berlin
skall bli en ännu mycket
större, en ännu mycket
mäktigare stad. Den forna
ko-lonist- och soldatstaden har
blivit en av de största städer
som någonsin funnits på
jorden, medelpunkten i det rike
där nu världens säkert största
moraliska och troligen också
betydligaste materiella kraft
är samlad. En bred guldström
flyter in i staden, ty där inne
arbetas det som endast
tyskar kunna. »När kriget är slut, vet Ni vad vi då skola göra?»
yttrade nyligen en tysk till en av mina svenska vänner. »Jo,
arbeta.» Han gladde sig åt detta som åt en fest.
Vad skall man önska Berlin. Man hoppas, att det måtte
övervinna den för slaverna utmärkande servilismen, judaismens
rotlöshet och torka, den amerikanska larmande tomheten. Man
önskar, att Tysklands väldiga stad, huvudet för det land, som
Berlinsk-judisk tidningsreporter.
Teckning av Olof Gulbransson. Ur
Sim-plicissimus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
