Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Kyrkan Notre-Dame.
Etsning av Ch. Meryon. |
PARIS.
Tusen år före den tid, då de vendiska fiskarna vid den sakta
flytande Sprees bruna vatten nödtorftigt germaniserades
och fingo vara folk i det nyanlagda Berlin, utropades
Julianus Apostata i staden Lutetia Parisiorum till Caesar över
Romerska riket. Likt Julianus har staden ofta haft tendens att
återfalla i hedendom, likt Julianus har Paris längtansfullt blickat
tillbaka mot Hellas, mindre suckande efter de klassiska dygder, som
den förläste magistern under kejsardiademet drömde om att
återuppväcka, mera ivrig efter de skönt formade vishetsläror och
Aspasior, som satte den galliska fantasien i rörelse.
Turbulentia och elegantia har Paris haft från början.
Lättretliga och nervösa som fina hästar, som bortskämda kvinnor,
än grymma, än gråtande av rörelse, förkroppsligade parisarna
med keltisk religiös sensualism sina ideal i kvinnor som
Sainte-Geneviéve, vilken räddade staden från hunnerna, eller Madame
Momoro, dyrkad som förnuftets gudinna 1793 i Notre-Dame.
Ett inslag av latinsk torrhet och en skepsis, skarp som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Mar 20 10:04:54 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/foly/0143.html
