Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt folklynne och emigrationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
SVENSKT FOLKLYNNE OCH EMIGRATIONEN. l6l
om partisynpunkter, höger och vänster; konservativa statsråd och
ungsocialister ha alla något att taga åt sig. Endast den, som
med glädje konstaterat våra förtjänster.fullt ut, kan göra anspråk
på att bli hörd, när han utan klemighet framhåller felen. Vad
självaktning betyder för individen är nationalkänslan för folket.
En man utan självaktning kan vara mycket begåvad och hygglig
men är i stort sett ryggradslös; detsamma gäller folk utan
nationalkänsla. Man kan leva så länge i ett rum med förskämd luft,
att man ej själv känner det, och vi hade levat så länge i
anti-nationalismens stinkande luft, att vi funno den vara alldeles särskilt
frisk. Jag hoppas och tror dock, att författaren har rätt i att
vi vaknat, och jag delar alldeles hans känsla av »oändlig befrielse
att vi äntligen äro över det tidevarv, som vi sovit över». Sovit
över? Ha vi sovit under de 40 år, då den odlade arealen nästan
fördubblats, då den svenska industrien blivit till; under de 30 år,
då svenska hären och flottan nyskapats, då vårt nationella
välstånd förökats som aldrig förr, då kroppsarbetarna kämpat sig
fram till en levnadsstandard, som skulle varit ofattbar för deras
fäder, då vi grundat skolor, både elementar- och folkskolor, där
de mindre bemedlade i alla klasser få gratis ypperlig undervisning,
då svensk konst och svensk litteratur blomstrat? Ja, vi ha sovit som
svenskar. Allt detta har tillkommit under »olust i landet», under
ett ideligt gnatande och tjatande på Sverige och det svenska,
men nu börja de högre klasserna på att vakna och skämmas,
och snart kommer turen till de mindre bemedlade att inse, att
den svenska friheten och den svenska rättvisan, som man
gyck-lat så mycket över, kanske ändå hade sina förtjänster, till och
med jämförda med
»det stora landet i väster,
där ingen kung finns och inga kitsliga präster».
Vi ha genomlevat en tid av nationell förnedring utan att ha
vetat om det, ty man vet ju ej om, att man sover. Man kan
ha alla skäl att bedja bönen »Inled oss icke i frestelse», i detta
fall krig, och ändå tycka, att det ej är mycket med den
oprövade dygden. Vi ha i Sverige under 1800-talet saknat natio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
