Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt folklynne och emigrationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 SVENSKT FOLKLYNNE OCH EMIGRATIONEN. l6l
folket» hade i regel ej vidare svenska känslor. Vad den
svenskamerikanska pressen beträffar, bör nog bergsingenjör Wittings
ord från 1910 hållas i minnet: »Såsom svenskfientliga måste
tyvärr flertalet av de svensk-amerikanska tidningarna betraktas.»
Man får hoppas på energiska protester från de svensk-amerikanska
tidningarna mot dessa ord, men ännu tacksammare vore man
för en grundlig ändring i tonen, då de tala om Sverige.
Om man tänker på huru den mest objektive och högt bildade
påverkas av sin miljö, så får man väl ej förvånas åt, att ett
halvt sekels hackande på och häcklande av allt svenskt hos hög
som låg med några banala festtalsfraser och medelmåttiga
dikter i skolböckerna som enda motgift slutligen gjorde nationen
»olustig» mot sitt eget och att många gärna lämnade landet.
Ett annat förhållande, som också det haft sin stora betydelse
för utvandringen, var missnöjet med den så kallade
patriarka-liska tonen mellan herrskap och tjänare, mellan arbetsgivare och
arbetstagare. Herr Svensson vill hellre höra ett öppet
amerikanskt: G o to hell, mr Swanson! än ett nedlåtande svenskt: Hur
står det till med Svenssons hustru? Frågar man arbetsfolk, som
varit i Amerika, eller genomläser man bilaga VII av
emigrationsutredningen, »utvandrarnas egna uppgifter», så märker man, att
det en svensk-amerikan kallar »den löjliga titelsjukan och det
ur-fåniga klassväsendet i Sverige» skulle bedömas mildare, om Mr
Swanson hade fått sitt »Herr» klart och tydligt i hemlandet, och
han skänker gärna bort all personlig välvilja, alla sorters julklappar
och’ sjukhjälp, han erkänner att han behandlas kortare och
brutalare i Amerika, men han anser sitt »Mr» vara värt detta, och
då han t. ex. i badorten Newport tilltalas av en milliardör, som
ber Mr Swanson sopa gården, behöver han ej lyfta på hatten
för milliardören för det. Ty i Amerika lyfter en yngling ej på
hatten för en gammal senator. Det brukas helt enkelt inte. På
kvällen åker Mr Swanson nöjd ut till sin stad, den för common
people. I Newport får det ej finnas det allra finaste hotell, ty
då kunde enkla och tarvliga personer med bara en million komma
och snaska ned det till skillnad från Sverige alldeles jämlika
amerikanska samhället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
