Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt folklynne och emigrationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 SVENSKT FOLKLYNNE OCH EMIGRATIONEN. l6l
dess likgiltighet för vårt lands egenart cirkulerar bland den stora
massan, och om vi något eller rättare mycket ha bättrat oss,
kommer det att dröja länge, tills nyare, mera manliga, mera
svenska men också mera hårdsmälta ideal cirkulerat i hela
statskroppen.
I motsats till all annan överklass saknar den svenska
klassmedveten självkänsla, och detta avspeglas i »folkets» föreställning
om de »borgerligas» dålighet. Hur skulle det kunna vara annat,
dä samma överklass ej ens själv tänker på att den i enastående
grad gentemot sina- likar i andra länder utgör en arbetande klass.
Hur skall man då kunna förvåna sig över att satsen om
justitie-råds, postexpeditörers, verkställande direktörers och
elementar-skollärares kapitalistiska dagdrivarliv blir en dogm hos bönder
och »arbetare».
Professor Sundbärg har med sitt betydelsefulla inlägg visat,
att emigrationen är allas vårt fel, men därigenom har han också
fäst vår uppmärksamhet på att endast gemensamma
ansträngningar av alla samhällslager kunna framkalla den trevnad i
landet, som nu redan är på väg att förmå den gamla olusten att
emigrera.
Att en hel del av utvandrarna lämnat landet på grund av
verkliga svenska missförhållanden, det kan ingen neka till, och trots
detta läser man med rörelse i flera av Amerikabreven naiva
uttryck av kärlek till Sverige, och det är väl få som ej inse, att
grundlig vilja till förbättring inom alla klasser måste finnas,
innan utvandringen blir normal. Den harm, som framlyser hos
professor Sundbärg, och som delas av mig, vänder sig mot
förringandet av de förtjänster vi verkligen äga och som det
är vår plikt att erkänna, liksom vi äro skyldiga att grundligt
och av hjärtat tacka för de fördelar som fosterlandet bjuder
oss. En ny tid har kommit, men det gamla är ännu ej
förgånget. Det är i alla händelser så nära, att vi minnas det från
i går. Vi vilja behålla så mycket som möjligt av det professor
Sundbärg kallar vår frihet från fanatism mot andra folk, också
mot danskarna. Vi vilja ha kvar rätten att fullt ut få lära känna
och även beundra det utländska. Vi vilja ha rätt att klandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
