- Project Runeberg -  Folklynnen /
215

(1920) [MARC] Author: Carl G. Laurin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En mondän tidningsredaktör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216 EN MONDÄN TIDNINGSREDAKTÖR.

215

mitt, sedan Frankrike kommit i den gungning den stora
revolutionen framkallat, och herrar som Proudhon motsvaras på andra
ändan av gungbrädan av konservativa, som äro något mera
utpräglade än vad vi äro vana vid i Sverige. Arthur Meyer är en
av dessa, en av de mest typiska, om också ej av de mest
djup-tänkta. Vi, som lätt bliva sjösjuka på brädans yttersta ändar, flytta
oss gärna åt mitten, där herrar av Lindmans, Staaffs eller Briands
typ maka sig allt tätare samman, ju vansinnigare
ytterlighetspartierna gunga. I motsats till Tyskland, England och Frankrike
sakna vi här i landet så gott som alldeles sådana personer, som
på 1860-talet i Frankrike kallades för les gens de manvaise droite
men finnes det omkring mitten av brädet tillräckligt många
fullviktiga typer, kunna de, om man skall fortsätta bilden, alldeles
få gungandet att avstanna, vilket visserligen ur lekens synpunkt
vore betänkligt men, ifall det är fråga om mera fullvuxen
politik, kan vara ganska fördelaktigt.

Liksom den berömde doktor Véron i sitt omfångsrika arbete
»Les mémoires d’un bourgeois de Paris» skildrade tiden 1815—
1850, också han ledare av en stor tidning, Le Constitutionnel, så
ger Arthur Meyer, redaktör för Le Gaulois, en bild av »Vad hans
ögon sett» under perioden 1870—1911. Det finnes många sorters
charme, barnets och den unga flickans äro kanske de älskligaste,
men även en judisk tidningsredaktör i Paris kan ha en sorts
omedveten naivitet bevarad intakt även efter 40 års vistelse på
för oskulden så pass prövande ställen som valmöteslokaler,
natt-restauranter, fondmäklarekontor och ej minst tidningsredaktioner.

När fader Abraham Meyer, sedan han med påse på ryggen
traskat genom Frankrike, skickade ut sin lockige Arthur i
världen, anade han väl knappast, att denne 1911 skulle tillhöra det
»tout Paris», dit sannerligen blott ett fåtal av konseljpresidenterna
ha räknats, och att hans lille svartögde gosse skulle bli en om också
måttfull antisemit och dedicera sina memoarer åt sin maka, född
m:lle de Turenne, ett sådant där namn som gör att man
instinktivt bockar sig i Frankrike.

Meyer har i två små historier förklarat orsaken till sin
framgång. Som liten pojke fick han en gång, berättar han, se en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 10:04:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foly/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free