Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskföraktet i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spansk caballero eller hos en svensk bonde, har i Sverige säväl
som i England och Rumänien och på nästan alla ställen mot
tyskarna framkallat den föreställningen, att de i ekonomiska ting
äro den specifikt oridderliga nationen.
När man på kontinenten ser en illa klädd och tjock — vi
germaner ha anlag för fetma — snaskigt ätande utländsk herre
och vid förfrågan i nio fall av tio får veta, att det är en tysk
handelsresande, så gripas de flesta mer av antipati för
uppenbarelsen än av beundran för den ihärdighet, varmed han prackar
på främlingarna sina manicure-etuin eller dynamomaskiner, ja ej
ens den sparsamhet, som kommer honom att inskränka
drickspengarna till ett minimum, väcker någon vidare förtjusning.
Att tyskföraktet till stor del beror på dessa formella
brister torde bekräftas överallt i hela världen, och det veta inga
bättre än tyskarna själva, som i fredstid med en nästan långt
driven godmodighet skämta över de hatfulla och hånande
tillmålen, som ibland från i dräkt och åthävor knappast mera
förfinade folk kastas efter dem.
Den, som har haft förmånen att vistas något längre i
Tyskland och ej bara på Palais de danse, Moulin Rouge och
Piccadilly i Berlin, vet, att den viktigaste delen av bildningen,
hjärtats bildning, kanske ingenstädes är så utbredd som i detta
land. Att tyskarna stå högst i s. k. allmännbildning kunna ej
ens deras fiender bestrida, och för min del måste jag framhålla
att endast det mest partiska tyskhat kan förneka, att den högsta
förfining, både själens och kroppens, finnes — särskilt inom
militärståndet och även hos de fina judefamiljerna — men även
inom andra viktiga lager i det på sin egen utbildning mest
energiskt och framgångsrikt arbetande folket, tyskarna.
Den allmänna meningen hos ett folk om ett annat beror —
om några politiska tvister eller krig ej förekomma — på vad
man har fått sett av det främmande folket och något litet av
vad ur pressen eller från de högtbildade av det egna folket kan
ha sipprat ner om det främmandes litteratur, konst, vetenskap,
tekniska begåvning och ej minst krigiska bragder. Begreppet
svensk i U. S. A. väcker tanken, ej på Linné eller Gustav II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
