Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tzu Hsi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TZU Ii SI.
265
utrota så fördärvbringande varelser.» På eftermiddagen, i »apans
timme», då solen stod röd och jättestor väster om Peking,
slungade Tzu Hsi sina förbannelser efter Kang Yu Wei, vars adress
då var »Sverige, Stockholm, Korsholmen via Saltsjöbaden,
medföljer Wahlunds båt».
Den gamla kejsarinnan, som i nära ett halvt sekel styrde
världens folkrikaste och äldsta välde och låtit söndersåga
upprorsmän, halshugga prinsar, prygla ihjäl förrädiska eunuckur och
utdela millioner taels i välgörenhet, skulle ännu en gång fä uppleva
stora faror och lida bitter smälek före sin död. Mycket har från
europeiskt håll skrivits om boxarna, »de rättfärdiga knytnävarnas
eviga förbund», denna rörelse som äger så stora likheter med
den franska patriotligan och nationalismen i sitt intresse för
gymnastik som förberedelse till revanchekriget och i den
glödande fanatism, som i Kina tar sig kanske ännu mera medeltida
former än i Frankrike. Rörelsen gick som en flammande eld
över Kina, och man meddelade allerunderdånigst änkekejsarinnan,
dels att en gud under exercisen visat sig för boxarna, vilket,
som Tzu Hsi med lärdom och fromhet anmärkte, också skett
under kejsarinnan Wus regering, dels att boxarna voro osårbara,
över vilket förhållande kejsarinnan uttryckte sin glädje. Det är,
som man hörde en fransk nationalistisk och religiös tidning
berätta om hur någon from överste vid linjetrupperna fått en
uppenbarelse, där han såg Jeanne d’Arc och härunder erfor en
hänförd visshet om seger i revanchekriget.
Man kan tänka sig effekten på en fosterlandsälskande kines,
då han i juni 1900 märkte att boxarnas nationella rörelse hade
nått Peking, och man trodde, att de främmande djävlarna,
avskydda redan förut genom sin löjlighet och råhet, rent av
um-gingos med planer att dela fosterlandet och blandade sig i den
inre kinesiska politiken. Skulle man ej äntligen våga, resonerade
man i Sommarpalatset, låta boxarna på en gång utrota hela den
frätande utländska ohyran? Man behövde blott låtsas, som om
man ej hade någon hand med i boxarrörelsen. Legationerna
blevo i ett slag omgivna, och ministrar och legationssekreterare
samt deras av ett tusental marinsoldater av alla nationer bestående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
