Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jean-Christophe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30o
JEAN-CHRISTOPHE. 322
mellan dessa nationella tidsåldrar, och detta har kanske ej
Rolland sett. Det är den tyska pliktkulturen, vördnadskänslan för
det statliga överhuvudet och offerviljan, som förbinder det gamla
Tyskland med det nya Tyskland och där framkallar
nästan’identiskt samma effekt som i Japan. Att taga sin offerplikt mot
fosterlandet och sin vördnad för statsöverhuvudet på djupaste
allvar, det hinner man ej lära sig på femtio år. Japan och
Preussen ha byggt på denna fasta grund långt före värnplikt
och aeroplan, och därför ha dessa två så olika folk, som ha det
gemensamt, att de förstå pliktens, vördnadens och offrets
nödvändighet och höghet, kunnat reda sig bra mot en väldig
övermakt, som icke har eller åtminstone icke tillräckligt länge haft
alla dessa andliga kraftkällor.
Romain Rolland har emellertid i Jean-Christophe lungt och
klart fasthållit vid det nödvändiga i att Frankrike militärt
försvarade sig mot Tyskland. Han har ej som Anatole France
och ännu mer Gustave Hervé svävat på målet, då det gällde
den aktiva fosterländskheten. Det ursinniga angreppet på
honom på hösten 1915 och den groteska idéen att kalla den då
om ett par månader femtioårige, sjuklige mannen »desertör» är
till stor del framkallat av raseriet över att han varit nog’
foster-ländsk och rättrådig att, trots sin smärta och harm över
tyskarnas angrepp på Belgien och Frankrike, en harm uttryckt i
flammande protest, dock ej vilja förneka, att Tyskland äger
kulturpersonligheter.
Man kan emellertid förstå, att ett folk, som till den grad bär
detta krigs tunga och hetta både i eget land och då det strider
för de engelska intressena på Balkanhalvön, att dess människooffer
enligt engelsk uppgift är nio gånger större än det lika stora
Englands, med en ytterlig nervositet måste lyssna till en
landsmans uppskattande ord om arvfienden. Frankrike har varit
värdigt sin lysande krigshistoria, och dess uthållighet och mod ha
väckt hela den neutrala världens sympati, fiendens beundran och
troligen tacksamhet hos dess allierade.
Vid ett uppträde, där militärt övermod och våld hade
framkallat ett ingrepp av Jean-Christophe, utdelade den unge het-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
