Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnolynnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
kvinnolynnen.
gammaltestamentligt hårda ättlingar till »tlie pilgrim fathers»
ur minnet.
Att fåtaligheten av kvinnor i Staterna till en början gav dem
sällsynthetens dyrbarhet är givet, och att den kristna grundtonen
i U. S. A. skulle liksom i de första kristna församlingarna och
i korstågstidens Frankrike, då dambegreppet utbildade sig, ge
kvinnan en gloria, är också lätt att fatta. Jämlikhetsidén pä en
ny mark utan traditioner gjorde sitt till att skapa ett viljestarkt
kvinnosläkte, som var utsatt för en ödmjuk kult frän männens
sida, och snart började de tro sig vara något för mer. Männen
voro för det första ej sä sedligt rena. De voro för det andra,
då de från tidiga ungdomen knogade på sina kontor, ej så
belästa och, då de oftast ej hade tid att resa utan måste inskränka
sig till att skicka sina döttrar till Europa, icke så beresta.
Kvinnosaken växte fram som en religiös idé med en sådans
tendens till brottslighet och martyrium — den brottsliga sidan,
bombattentat o. dyl., egentligen förekommande blott dä
emancipationsidéerna omplanterades på engelsk botten. Kvinnorna
började att betrakta sig som »vierges et martyres■>, ehuru det
ej var så helt med den senare hederstiteln. Genom det förakt,
som amerikansk överklass hyser för aktiv politik, blev
suffragett-rörelsen ej så ursinnig och giftig som hos rasfränkorna i
Britan-nien, där jordmånen var ännu mera gynnsam i politiskt avseende.
Naturligtvis förändrar sig U. S. A. för varje decennium.
Inflytanden från England och även starka sädana från Frankrike
göra sig gällande. För något tiotal år sedan hände det i en
stad i Nordostamerika att en ung flicka badade i familjens
badrum. Hennes mor knackade på dörren; flickan ropade: »Stig in!>
och fick av modern förebråelser för att ha släppt in henne, då
hon var oklädd. Dessa minnen frän puritantiden blekna nu mer
och mer, men egendomligt är det att se, hur grundtonen dock
bibehållit sig lika genom tiderna. Den nyssnämnde Stendhal
skrev för hundra år sedan om Nordamerika: »Ungdomen av
båda könen åker under vintern, vilken liksom i Ryssland är den
glada årstiden, på släde dag och natt. De göra muntra resor
på 15 och 20 engelska mil utan att ha någon, som övervakar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
