- Project Runeberg -  Ibsen och äktenskapsfrågan /
38

(1882) [MARC] Author: Urban von Feilitzen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nya uppslag för en gammal frågas utredande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blott det veka, det i yttre hänseenden lockande i sjelfva
uppträdena hafva bestämt diktarens val af ämne.

Ocli är det bifallet — till hvad pris som helst —, han
söker, då synes han hafva valt alldeles rätt. Han får till och
med glädja sig af att se den oskyldigas lättantändliga kind
rodna af nöje vid de scener, han uppdukar. Jag talar då om
de mest omsorgsfullt förfinade, de försåtligaste, de anständigast
förklädda, således de framställningar af outvecklade qvinnors
magtutöfning, som i den mest vidsträckta krets sprida giftet.
Det, efter vanligt språkbruk, »oanständiga» är, jemfördt med
det förra, ett blott menlöst joller, är som »busen» iammsagoma.

Låtom oss söka förstå hvarandra alldeles tydligt! Giftet
består icke i den väckta medvetenheten af, att vi ega ej blott
själar, men äfven sinnen. Denna medvetenhet tillhör det
just skalden att väcka och att hjelpa till att ordna; han är
egentligen den ende, som dertill undfått dugliga gåfvor. Och
ingen sund menniska kan ju hafva något emot, att gossar
och flickor, män och qvinnor verkligen fa lära sig känna Eros’
pilar susa genom luften. Nej, giftet består i att få (medan
man ännu kan rysa för »Don Juan») i ringaste mån minskad
sin naturliga vedervilja mot den andra sagans innehåll: den
föreställning, som ligger till grund for »Venus och
Tannhäuser», hvilket innehåll är något tusenfaldt mer förnedrande
för allt hvad qvinna heter här i verlden. Då den förra
sagan gjort sitt värsta, har hon dock varit ett uttryck endast
för kränkningen af den eller den qvinnans heder. Genom
den andra åter skymfas en hvar och hela könet, och
skymfen sker genom en qvinna. Ty hela detta sätt att »utöfva
magt» är ju blott ett annat namn för det, att draga
förnedring öfver det mest personliga i sin varelse.

Och det finaste, säkrast förvekligande giftet är, utan all
fråga, att finna i det slag af scenens lefvande bilder, der väl
sjelfva förhållandena framställas men icke deras historiska
följder, eller egentligen inga följder alls; inga starkare
af-göranden, hvarken tragiska eller komiska; utan der
invecklingen är en lek, upplösningen en lek och det hela blott ett
tidsfördrif, en kannibalisk fest, der tillställerskorna äro
kransade med rosor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foouibsen/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free