Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nya uppslag för en gammal frågas utredande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett sedligt eller ett osedligt — beror alldeles deras egen
ställning till Kjcerlighedens Komedie.
Man känner Ibsens ord till vännerna af sådana
reformer, som blott gälla inskränkandet af det påtagligen onda:
»I sörger for vandflom till Verdensmarken.
Jeg laegger med lyst Torpédo under Arken.»
Det är sällskapet i lifräddningsbåten, det är sjelfve
»assura-dörerna», skalden vill åt.
Genom komedin och lustspelet förföljer han medelbart,
med jagande, bitande humor, lik Prósperos luftandar, som
drifva de druckne framför sig i »Stormen», outtröttlig ända
in i de minsta smyghål
»Tragi-komedien, Harlekinsmiraklet, —
et Folk, som íror — hvad hele Folket !»
I sorgespelen åter yppar han omedelbart ordet till gåtan.
Han visar: att hela försäkringssystemet är ett blott
sjelf-bedrägeri; att de menskliga lidelserna ej kunna beherskas genom
stängsel eller opiater; att enda hjelpen för dem är, att lidelse
och pligt komma att gå en och samma väg. Han återupptager
t. ex. i jFru Inger till Östråt något af den
gammalhelle-niska slägttragediens fasor. Men skilnaden är, att
sedlighets-begreppen under tiden tagit ett steg framåt. I det antika
sorgespelet framstäldes blodskam (äktenskap i förbudna led)
såsom en följd af någon äldre slägtförbrytelse. För moderna
sedlighetsbegrepp är blodskam föreningen mellan man och
qvinna utan ömsesidig, exklusiv, personlig kärlek; och denna
sedliga sannings konseqvenser har Ibsen i nämnda sorgespel
vågat utdraga.
I Peer Gynt blottar han yttersta grunden för samma
sanning: individualiteten; eller att en menniska icke är endast
ett exemplar af slägtet, såsom vore detta ett blott djurslägte,
utan har ett odödligt jag att uppsöka.
Här har skalden fått ett företrädesvis nordiskt ämne.
Ty, medan de allmänt-sociala sedlighetsbegreppen äro mera
starkt utvecklade bos sydländingarne, äro
individualitetsbe-greppen det hos nordens folk. Ibsen har ock anslutit sig
y’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
