- Project Runeberg -  Ibsen och äktenskapsfrågan /
70

(1882) [MARC] Author: Urban von Feilitzen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Et Dukkehjem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Man säger: »Om den och den vanan ändrades, den och
den klädedrägten utbyttes mot en annan, så skulle det
varda bättre.» Man har ofta rätt. I all synnerhet hafva de
praktiskt rätt — vare sig läkare eller andra —, som göra
noggranna försök, som ifrigt genomleta alla förteckningar på
förment helsosamma och olielsosamma vanor vid barns
uppfödande, skolungdomens dagordning samt fullväxt folks olika
lefnadssätt; som tala och skrifva, kifvas och uppställa
forslags-meningar, och småningom verkligen i någon mån väcka
allmänhetens uppmärksamhet på saken.

Men en dag ställes man tillfälligtvis inför, hvad
menni-skokroppens lif angår, det fullkomliga. Man genombläddrar
t. ex. en bok och ögat stannar vid någon sida med trogna
teckningar efter den antika skulpturen. Man är sjelf för
stunden ovanligt vaken och mottaglig. Emellertid lär man
här genom en enda blick mer, än årslånga öfverläggningar
med all veridens yrkesmän skulle kunnat meddela, nemligen:
hur skönhet »ser ut».

Samma upptäckt, fast med afseende på den inre
skönheten eller det sedliga lifvets fullmått, meddelar umgänget
med skaldens verk. En ljusbärare, en omutlig verklighetens
engel har med ens sträckt ut inom vårt medvetande det
åtskiljande ljungande svärdet mellan allt positivt och allt
negativt. Man har liksom återkommit till naturen eller fått igen
sin inre syn.

Härom kan väl sägas såsom i slutet af De Unges
Förbund:

»Kammerhebren.

— — vi har tumlet og famlet i Daarskab; men gode Engle

stod bag.

Lundestad.

Aa, Gud bedre os; Englene, de har nok vaeret saa middels.

Aslaksen.

Ja, det ligger i de lokale Forbolde, Herr Lundestad 1
(Teppet falder.)»

Att det icke är en af den absoluta veridens invånare,
kommande med blott idealiska ord och känslor, som sålunda
tänder ljus i vårt medvetande, utan en dödlig menniska, äf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foouibsen/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free