- Project Runeberg -  Ibsen och äktenskapsfrågan /
104

(1882) [MARC] Author: Urban von Feilitzen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Et Dukkehjem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i dallring, de rent personliga. Antingen det nu beror af
skil-naden i luftstreck, af våra så olika förhållanden mellan utlif
och hemlif och af alla dermed sammanhängande vanors
återverkan på tänkesätten, eller det är sjelfva rasskiluaden, som
gör det: nog af, sakförhållandet är ett påtagligt.
Sydläu-dingarne, åtminstone de af oss mest kända, de romaniska
folken, äro större i förmågan att generalisera, mindre i intensiv
förmåga eller i egenskap af upptäckare. De äro större i episk
och retorisk, mindre i dramatisk och lyrisk diktning. De äro
större i allt, som beror af lätthet att meddela sig eller af
vanan att ymnigt utbyta tankar med andra och skaffa sig ett
nästan outtömligt förråd af för alla gemensamt vetande och
gemensamma sätt att känna, tänka och tycka; mindre deremot
i förmågan att tänka, känna och tycka ursprungligt och
sjelf-ständigt. De äro känsligare i frågor rörande seder och bruk,
känsligare i frågor om »friheten» i mening af beqväm och
praktisk ömsesidig beröring, känsligare öfver hufvud i alla
sällskapliga, alla politiska, ekonomiska och smakfrågor, men
okänsligare i frågor om den enskildes kraf på att finna
uttryck för eller motsvarigheter till sitt eget
allraegendomliga-ste jag, med ett ord okänsligare för, hvad en inåtvänd nordbo
först och sist och egentligast menar med »frihet».

Det är derföre en höflighet utan like af oss nordbor att
lyssna till våra romaniske kulturfränder, när de vilja vara
undervisare i dessa ämnen. Ty, medan de i förmåga att
använda sin allmänbildning och öfver hufvud i allt, hvad
association heter, äro våre lärare, äro före oss, så äro de deremot
i individualitetsbegreppets utveckling sådane efterliggare, att
hvarje lärdom, som en nordbo inhemtar af dem i någon
dermed sammanhängande fråga, är för honom helt enkelt ett
steg tillbaka.

Jag har något länge dröjt vid detta, emedan en sida af
det arbete, som ännu återstår att omnämna, finnes af skalden
stäld i ett visst oskiljaktigt förhållande till ofvan berörda
er-farenhetssanningar.

Ännu ett drama af Ibsen har nemligen nyss sett
offentligheten. Att säga, att det sett dagen, skulle nästan vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foouibsen/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free