Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Ibsen: En Folkefiende - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
innehållande den använda filosofin eller konsten att
sjelf komma oskadd fram mellan högerns oc h vensterns
»lokale magthavere»; han använder sin käckare vishet
ur »de unges förbund» blott på den aflägsna eller
»stora» politiken, hvars ledande män han aldrig sett
och aldrig kommer att få se.
Bland dem som, i motsats till Aslaksen, äfven
taga sin toddy hos doktorn är, vidare, sjökaptenen
Horster, en icke politisk, endast en allmänmenskligt
välsfnnad person, opartisk och orädd, blygsam och
lugn i kavajen, färdig att lemna doktor Stockmann
och dennes familj hvilken handräckning som helst —
en omständighet, som kommer att visa sig vigtig nog.
Än vigtigare för handlingen är, slutligen, platsens
allmänne driftkuku, »grävlingen», ett småstadsoriginal
af gammaldags gry, garfvaremästaren Mörten Kiil, fru
Katrines fosterfar, efter hvilken ock hennes yngste
gosse bär namnet Mörten. Garfsyran tycks angripit
gubbens medborgerlighets-organ, sedan man förbigått
honom vid nya val. Den åsidosatte och retlige gamle
visar sig skadeglad, så ofta han finner doktor Stockmann
vilja bråka med stadsborna i allmänhet och de
magt-hafvande i synnerhet, »drive abespil med dem», inbilla
dem vetenskapliga tokerier, som det ju för doktorn går
så lätt att få ut »på trycket» och narra folk till att
läsa »i avisorna». Mårten Kiil har uttryckligen redan
uppgifvit hvarje slags lust att följa med sin tid men eger
den af alla, utom af doktorn, anade aktningsvärdheten
att hafva lagt på kistbotten.
Ja — vår entusiastiske Tomas Stockmann synes
på god väg till något, som han sjelf har ganska liflig
känslighet för: äran att varda en populär man. Sjelfve
enstöringen, gamle Mörten Kiil, intager en beundrares
ställning. Han, som annars ej har lynne för att
beundra någonting, beundrar då och då åtminstone
»gal-skaben», h. e. en viss egendomlig öfverlägsenhet hos
Stockmann i konsten att hålla dq andra för narrar; ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
